Kan en brygga som är lös egendom bli en gemensamhetsanläggning? Kan nästan två års passivitet hos länsstyrelsen passera utan att staten blir skadeståndsskyldig? Och när är ett krav på att riva en brygga alltför ingripande – trots att arbetena utförts utan föregående anmälan? I avsnittet analyserar advokat Michelle Hesselbrandt nya avgöranden från Högsta domstolen och Mark- och miljööverdomstolen. Med utgångspunkt i Guttviks brygga, Bryggan på Sippsö och bryggan i Lillsvan belyser hon hur tillgången till en brygga kan tryggas långsiktigt, var gränsen går för myndigheters dröjsmål och vilken betydelse proportionalitetsprincipen får vid tillsyn. Även gränsen mellan underhåll och en helt ny brygga står i fokus – en skillnad som kan avgöra om bryggan får vara kvar.