Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

15-åring ritade felvänt hakkors på elevskåp – fälls för ringa hets mot folkgrupp

En 15-årig pojke som på ett elevskåp klottrat ett felvänt hakkors och friats på grund av bristande uppsåt fälls i hovrätten. Men då agerandet närmast framstår som ”ett utslag av ungdomligt oförstånd” bedöms gärningen som ringa hets mot folkgrupp.

Den 15-årige pojken åtalades för hets mot folkgrupp då han genom att på ett elevskåp på sin skola klottra ett felvänt hakkors, ansågs ha spridit ett meddelande som uttryckt missaktning för en grupp av personer med anspelning på etniskt ursprung och trosbekännelse. Meddelandet spreds, enligt åtalet, genom att det klottrades på ett elevskåp i en skolkorridor för allmän beskådan.

Pojken uppgav att han och klassen hade gått igenom judendomen. Han försökte rita ett hakkors men han visste inte själva allvaret i det han ritade. Han ritade med tanken att en lärare ändå skulle ta bort det. Det händer ofta att det klottras på skåp.

En lärare berättade att på våren i åttonde klass talade man om hur nazismen växte fram, i årskurs 9 gick man igenom andra världskriget och dess konsekvenser för den judiska befolkningen. De talade om den tiden då nazisterna satte symbolen på sin flagga. Läraren tillade att 15-åringen har klarat alla mål och ämnen.

Blekinge tingsrätt fann det utrett att 15-åringen hade ritat något som uppenbart liknar en nazistisk symbol. Han har själv berättat att han försökte rita ett hakkors.

Den fråga som inställde sig för tingsrätten var om pojken därigenom hade brottsligt uppsåt. Det har under förhöret med honom inte framkommit något som, enligt rätten, tyder på att denne skulle vilja uttrycka något rasistiskt.

Av lagkommentaren till 16 kap. 8 § brottsbalken framgår bland annat följande. " Med missaktning avses förtal och smädelser liksom andra kränkande omdömen, såsom uttalanden och andra meddelanden som är nedsättande eller förnedrande för en viss folkgrupp, se NJA 2023 s. 246 p. 8. Uttrycket missaktning är avsett att tolkas med viss försiktighet.

Genom vad som framkommit under huvudförhandlingen ansågs åklagaren inte ha visat att den femtonårige pojken genom sitt handlande hade uppsåt att kränka andra i den mening som framgår av 16 kap. 8 § brottsbalken. Åtalet skulle därför ogillas.

Hovrätten över Skåne och Blekinge fäller nu pojken. Hovrätten betonar att ett hakkors är starkt förknippat med nazism och med nazismen förbundna idéer om rasöverlägsenhet och rashat som ledde till förföljelse och utrotning särskilt av människor av judisk härkomst. Åtgärden att klottra ett hakkors på ett elevskåp i en skola innebär därför att 15-åringen lämnat ett meddelande som uttrycker en sådan missaktning för en folkgrupp som avses med straffstadgandet. Det förhållandet att hakkorset var felvänt förändrar inte denna bedömning.

Såväl elever som lärare och annan skolpersonal kunde förväntas passera i skolkorridoren. Den som klottrar ett hakkors på ett skåp på en sådan plats har inte själv kontroll över vilka personer som tar del av det meddelande som hakkorset ger uttryck för. Pojken måste därför redan av den anledningen anses ha vidarebefordrat sitt meddelande till mer än ett fåtal personer, det vill säga utanför en sådan krets av personer inom vilket ett spridande av rasistiska meddelanden inte är straffbart.

Av utredningen, innefattande bland annat en övervakningsfilm från den aktuella skolkorridoren, framgår dessutom att tio personer passerade skåpet med hakkorset på innan detta tvättades bort. Meddelandet ska därför anses ha spritts i straffstadgandets mening. Därmed är åtalet för hets mot folkgrupp i objektivt hänseende styrkt.

Frågan är då om gärningen är täckt av pojkens uppsåt, vilket i subjektivt avseende krävs för en fällande dom. Av utredningen framgår att han åtminstone i stora drag kände till vad hakkorset symboliserade.

Han måste mot den bakgrunden ha insett att hans agerande skulle uppfattas som ett uttryck för missaktning mot i synnerhet judar. Det står också klart att 15-åringen kände till att meddelandet skulle kunna ses av fler än ett fåtal personer. Han ska därför anses ha begått gärningen med uppsåt. Åtalet för hets mot folkgrupp är således även i subjektivt hänseende styrkt.

Med hänsyn till att meddelandet enbart bestått av en enstaka teckning som inte spritts till en större grupp och till att 15-åringens agerande närmast framstår som ett utslag av ungdomligt oförstånd bör gärningen bedömas som ringa hets mot folkgrupp.

Påföljden bestäms till 50 dagsböter.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

B 1576-25M.pdf

1000 KB
Instans
Hovrätterna
Rättsområden
Brott mot samhället, Brott mot person, Tryck- och yttrandefrihet, Påföljd