Den 20-årige mannen besökte den 3 december 2025 Uppsala tingsrätt för att som åhörare närvara vid en huvudförhandling i ett brottmål där hans syster var en av de tilltalade. Från honom tog polis i samband med hans rättegångsbesök en jacka av märket Moose Knuckles i beslag. Senare samma dag genomförde polisen en husrannsakan i hans hem i Tumba. Vid den togs övriga föremål som i detta mål begärs förverkade i beslag. Det rör sig om sammanlagt 32 beslagspunkter och handlar om klädesplagg och skor samt en klocka.   

Åklagaren har påstått att det är klart mera sannolikt att delar av den i beslag tagna egendomen kommer från brott än att så inte är fallet (huvudyrkandet). I den delen rör det sig alltså om en talan om självständigt förverkande.

Åklagaren har i vart fall yrkat att samtlig egendom varit föremål för brott och att den därför ska förverkas som brottsföremål.

Vad som i denna del begärs förverkat är ett antal klädesplagg och tre par skor. Det rör sig om flera jackor, en väst och skor från olika varumärken, bl.a. Moncler, Moschino och Christian Louboutin. En av jackorna bar mannen på sig, medan polisen fann de övriga plaggen och skorna vid husrannsakan. Enligt regeln om självständigt förverkande ska tillgångarna förverkas i den mån de kommer från brottslig verksamhet.

Uppsala tingsrätt konstaterade att det av den finansiella utredningen och utdragen från 20-åringens bankkonton framgår att han har en rätt blygsam privatekonomi. Med undantag för mindre förvärvsinkomster vissa taxeringsår har han få lagliga intäkter och ett till synes ständigt lågt saldo på sitt konto. Det talar mot att han skulle ha råd att med egna medel bekosta inköp av dyrare märkeskläder och -skor, i vart fall på de värdenivåer som åklagaren angett i sin stämningsansökan.

Hörd i målet har mannen bland annat berättat att han bor hemma hos sin mamma och mormor, inte betalar något för vare sig mat eller husrum och därför kan lägga de pengar han tjänar på egen konsumtion. Vad gäller den egendom som begärs självständigt förverkad har han uppgett att han köpt två jackor själv, medan han fått de övriga kläderna och samtliga skor i antingen julklapp eller födelsedagspresent. Enligt 20-åringen köpte han den ena jackan på en outlet, en så kallad popup-butik ute på Lidingö, för 6 000–7 000 kronor. Den andra jackan fick han för bara 500 kronor på en loppis, eftersom den var trasig.

Tingsrätten ansåg sammantaget att det inte är otroligt att den egendom som begärs självständigt förverkad kommer från brott. Egendomen har dock inte ett bevisat värde eller är i övrigt av sådant slag att det på något sätt kan uteslutas att mannen delvis förvärvat den med egna lagliga medel. Åklagarens talan om självständigt förverkande skulle därför avslås.

Frågan var då om egendomen i beslagen i punkt 1 och punkt 2 i stället ska förverkas som brottsföremål. Inte heller det ansåg tingsrätten.

Svea hovrätt gör en annan bedömning. Sett till 20-åringens begränsade inkomster och det som i hovrätten framkommit om familjens ekonomiska förhållanden framstår det samtidigt som mycket osannolikt att föremålen – vilka uteslutande utgörs av märkesvaror – har införskaffats på de sätt som han beskrivit. I sammanhanget tar hovrätten även hänsyn till att han inte har presenterat kvitton eller annat underlag avseende de påstådda inköpen.

Mot den bakgrunden kommer hovrätten fram till att det är klart mera sannolikt att föremålen härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Eftersom föremålen tillhör 20-åringen är förutsättningarna för självständigt förverkande enligt 36 kap. 5 § brottsbalken uppfyllda. Tingsrättens dom ska ändras på så sätt att åklagarens talan om detta ska bifallas.