En 43-årig kvinna åtalades för grovt rattfylleri sedan hon i Karlskoga kommun kört personbil efter att ha intagit alkohol i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hennes blod under eller efter färden uppgick till 0.46 promille.
Åklagaren ansåg att brottet var grovt eftersom körningen innebar påtaglig fara för trafiksäkerheten genom att kvinnan orsakat en trafikolycka.
Det var, enligt Örebro tingsrätt, klarlagt att 43-åringen har kört bil vid klockan 07 på morgonen på den plats som åklagaren angett i gärningsbeskrivningen. Vidare var det genom åklagarens bevisning klarlagt att kvinnan hade en alkoholkoncentration om 0,46 promille i blodet vid tillfället samt att hon körde av vägen i motsatt körfält och kolliderade med en lyktstolpe.
Kvinnan har uppgett att hon druckit några deciliter päronlikör kvällen innan men att hon inte kände sig påverkad. Hon har vidare uppgett att hon minns att hon ätit dåligt vid tillfället samt att hon började kallsvettas varför hon försökte att stanna bilen. Hon hade bilar bakom sig och stannade därför inte. Efter detta minns hon inget förrän hon fick airbagen i ansiktet. Hon har inte varit med om något liknande vare sig innan eller efter händelsen.
Kvinnan menade att hon drabbats av blodtrycksfall och att det orsakade olyckan. Detta påverkar bedömningen av om själva olyckan berott på vårdslöshet och därmed om rattfylleriet ska betraktas som grovt.
Örebro tingsrätt bortsåg från förklaringen kring blodtrycksfallet och konstaterade att omständigheterna vid olyckan tillsammans med det faktum att 43-åringen hade alkohol i kroppen ”gör att det inte går att dra någon annan slutsats än att det handlat om en trafikfarlig körning”. Gärningen ska därför rubriceras som grovt rattfylleri.
Hon dömdes till villkorlog dom och samhällstjänst.
Göta hovrätt konstaterar att i förarbetena till 4 § 1 st (prop. 1989/90:2) har framförts att med “påtaglig fara för trafiksäkerheten” avses främst att föraren kört vårdslöst. Det bör inte komma i fråga att låta varje brist i omsorg eller varsamhet som kan medföra ansvar för
vårdslöshet i trafik automatisk medföra att rattfylleribrottet ska bedömas som grovt.
Vårdslösheten måste ha innefattat något moment av medvetet risktagande, som att föraren har kört alldeles för fort med hänsyn till väderleken eller vägens eller fordonets beskaffenhet. En annan omständighet som bör kunna beaktas är att färden skett med ett fordon som har haft betydande brister från trafiksäkerhetssynpunkt, till exempel blankslitna däck eller bromsar som har ingen eller ringa effekt.
Vid bedömningen av om framförande av fordonet har inneburit påtaglig fara för trafiksäkerheten måste även alkoholkoncentrationsgraden beaktas. Ju lägre den är desto större krav får ställas på de omständigheter som enligt vad som nu sagts kan föranleda att körningen anses ha inneburit påtaglig fara för trafiksäkerheten. (a.a. s. 39 och s. 49 f.).
43-åringen har hävdat att olyckan berodde på att hon fick ett blodtrycksfall. Det går, menar hovrätten, inte att bortse från hennes påstående. Åklagaren har inte lagt fram någon närmare utredning om vad olyckan berodde på. Informationsunderlaget och fotografierna från platsen talar nämligen inte mot kvinnans uppgifter. Sammantaget anser hovrätten att åklagaren inte har motbevisat 43-åringens uppgifter om att olyckan berodde på att hon fick blodtrycksfall. Därmed är det inte bevisat att hon varit vårdslös på det sätt som utvecklas i propositionen. Den alkoholkoncentration som hon har haft förändrar inte den bedömningen.
Det leder i sin tur till att rattfylleriet inte ska bedömas som grovt. Påföljden ska därmed bestämmas till 40 dagsböter.