Capio S:t Görans Sjukhus AB är en privat vårdgivare som driver ett akutsjukhus på Kungsholmen i Stockholm. Bolaget ingår i vårdkoncernen Capio, där det noterade bolaget Capio AB (publ) är moderbolag. Vårdkoncernen ingår i sin tur i den franska koncernen Ramsay Santé. Capio S:t Görans behandlar i egenskap av vårdgivare personuppgifter om de patienter som besöker sjukhuset och har personuppgiftsansvar för behandlingen av dessa uppgifter.
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY, då Datainspektionen) inledde i mars 2019 en tillsyn mot ett antal olika vårdgivare, bland annat Capio S:t Görans. Tillsynen inleddes med en platsinspektion följt av skriftväxling. IMY fattade den 2 december 2020 ett beslut varigenom Capio S:t Görans påfördes en sanktionsavgift om 30 miljoner kronor och förelades att vidta vissa åtgärder. Som grund för beslutet anfördes påstådda överträdelser av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsförordningen).
Capio S:t Görans överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm, som den 26 maj 2021 fastställde beslutet men sänkte sanktionsavgiften till tio miljoner kronor. Efter att domen överklagats av båda parter upphävde Kammarrätten i Stockholm den 16 maj 2022 Beslutet. IMY överklagade kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen, som den 30 juni 2023 beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Därigenom kom Förvaltningsmålet att bli slutligt avgjort och beslutet undanröjt. Capio S:t Görans anlitade ett juridiskt ombud som förde bolagets talan i förvaltningsmålet.
Capio S:t Görans har yrkat att staten genom Justitiekanslern förpliktas att till Capio S:t Görans utge 4 674 073,50 kronor för kostnaderna för att driva processen i förvaltningsmålet.
Capio S:t Görans anser sig i första hand ha rätt till ersättning för sina rättegångskostnader i förvaltningsmålet enligt den grundlagsstadgade rätten till en rättvis rättegång, såsom den kommer till uttryck i 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen och artikel 6.1 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) samt artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Rättegångskostnaderna ska i andra hand ersättas som skadestånd. Det förhållandet att Capio S:t Görans inte har kunnat få ersättning för sina rättegångskostnader i förvaltningsdomstolarna utgör en kränkning av sjukhusets grundläggande fri- och rättigheter
Staten fastslår att Capio S:t Görans saknar rätt till ersättning för rättegångskostnader i det avslutade förvaltningsmålet. Under alla förhållanden finns det inte någon laglig grund för allmän domstol att besluta om ersättning för rättegångskostnader i ett avslutat förvaltningsmål i annan form än skadestånd.
Stockholms tingsrätt konstaterade att Högsta förvaltningsdomstolen i HFD 2022 ref. 10 slagit fast att frågan om ersättning för rättegångskostnader inte ska prövas i det förvaltningsmål där kostnaderna uppkommit utan att en begäran om ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål ska avvisas. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen är enskilda som vill begära ersättning för sina rättegångskostnader i stället hänvisade till att begära kompensation för sina rättegångskostnader i förvaltningsmål genom reglerna om skadestånd.
Högsta domstolen har i praxis uttalat att det under vissa omständigheter finns möjlighet döma ut ersättning för rättegångskostnader inom ramen för de aktuella målen trots att uttrycklig reglering saknas. Detta med stöd av rätten till en rättvis rättegång. Dock har ingen uttrycklig generell rätt till ersättning för rättegångskostnader etablerats genom praxis.
Tingsrätten fann mot bakgrund av detta att det inte har funnits en direkt rätt till ersättning för Capio S:t Görans rättegångskostnader i förvaltningsprocessen genom nationell praxis eller rätten till en rättvis rättegång såsom den kommer till uttryck genom svensk grundlag, Europakonventionen eller EU-stadgan. Capio S:t Görans talan kunde således inte vinna bifall på denna grund.
Även när det gällde skadestånd på grund av fel eller försummelse drog staten det längsta strået.
När det gäller rätten till direkt ersättning för rättegångskostnader och till skadestånd på grund av fel eller försummelse från IMY:s sida ansluter sig Svea hovrätt till tingsrättens bedömningar och de skäl som tingsrätten har angett. Som tingsrätten funnit saknas det möjlighet för allmän domstol att tillerkänna en part i en förvaltningsprocess ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsprocessen.
När det sedan gäller frågan om IMY:s hantering har utgjort en skadeståndsgrundande rättighetsöverträdelse enligt 3 kap. 4 § skadeståndslagen ansluter sig hovrätten till tingsrättens bedömning att så inte har skett med följande tillägg: Som Capio har anfört kan ett förfarande om sanktionsavgift jämställas med ett mål om anklagelse för brott, vilket bör beaktas vid bedömningen. Samtidigt kan konstateras att förvaltningsprocessen är förenklad, vilket medför att parterna som utgångspunkt ska klara sig utan ombud. Det aktuella målet framstår inte som så komplicerat eller omfattande att Capio inte hade kunnat föra talan utan ombud.
Hovrätten avslutar: ”Det bör i sammanhanget framhållas att frågor om dataskydd och hantering av personuppgifter är centrala inom Capios verksamhet och att bolaget förutsätts ha intern kompetens på området. Detta särskilt med hänsyn till att känsliga personuppgifter regelmässigt behandlas av bolaget”. Capio är, noterar domstolen slutligen, ett aktiebolag med omfattande verksamhet och omsättning. Syftet med IMY:s beslut var att värna integriteten hos Capios patienter. Sanktionsavgiften kan inte anses ha inneburit en orimlig börda för bolaget. Så är inte heller fallet när det gäller rättegångskostnaderna i förvaltningsmålet.
Tingsrättens dom fastställs därmed.
Nämnas bör att ett yrkande från Capio om nedsättning av rättegångskostnaderna i tingsrätten avvisades så som för sent framställt. Två ledamöter ville dock tillåta yrkandet.