Tusentals flygningar för SAS ställdes in i Sverige, Norge och Danmark under en sju dagar lång pilotstrejk som pågick våren 2019. En passagerare vars flygning mellan Malmö och Stockholm ställdes in på grund av strejken yrkade i Attunda tingsrätt om kompensation enligt EU:s förordning om flygpassagerares rättigheter, eftersom SAS vägrat betala.
Tingsrätten vände sig till EU-domstolen för att få klarhet i om flygstrejker kan utgöra en “extraordinära omständighet” i förordningens mening, som gör att flygbolaget inte behöver betala kompensation för försenade och inställda flygningar.
EU-domstolens generaladvokat svarade nej på den frågan, eftersom han ansåg att flygbolaget inte har någon kontroll eller något juridiskt inflytande över de beslut som en fackförening fattar, även om de rör flygbolagets egen personal.
EU-domstolen konstaterar däremot i sitt förhandsavgörande att en strejk som organiseras av en fackförening för personal vid ett lufttrafikföretag, och som bland annat syftar till att driva igenom löneökningar, inte omfattas av begreppet “extraordinära omständigheter” som kan befria företaget från dess skyldighet att betala ersättning för inställda eller kraftigt försenade flygningar.
För att det ska vara fråga om en extraordinär omständighet enligt flygpassagerarförordningen, måste två kumulativa villkor vara uppfyllda; att händelsen faller utanför flygbolagets normala verksamhet och att den ligger utanför flygbolagets faktiska kontroll. Domstolen tillägger begreppet ska tolkas restriktivt eftersom de syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för passagerarna och utgör ett undantag från principen om passagerares rätt till kompensation.
Vad gäller det första villkoret framhåller domstolen att rätten att vidta åtgärder som strejk utgör en grundläggande rättighet enligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Både vad gäller situationer då strejken utgör en åtgärd i samband med avtalsförhandlingar och när den vidtas för att få flygbolaget att gå med på en löneökning eller ändring av arbetstider, måste händelsen anses falla inom ramen för arbetsgivarens normala verksamhet, eftersom de rör arbetsvillkor och lön för personal.
Domstolen anser även att strejker i regel uppfyller det andra villkoret, det vill säga att de faller inom ramen för flygbolagets kontroll. Strejker är nämligen något som varje arbetsgivare kan förutse, särskilt när den föregås av ett varsel. Flygbolaget har därför möjlighet att förbereda sig och mildra konsekvenserna av dem.
Den typen av strejker som rör arbetsrättsliga förhållandet mellan flygbolaget och dess personal, och som behandlas internt på företaget genom en dialog omfattas därför inte av begreppet “extraordinära omständigheter”, utan ses som en intern händelse i företaget.
Händelser som faller utanför flygbolagets kontroll syftar främst på händelser av externt ursprung, det vill säga händelser som beror på naturen eller tredje parts handlande. Strejker som genomförs av flygledare eller anställda på en flygplats kan därför utgöra extraordinära omständigheter, liksom strejker som har sitt ursprung i krav som endast myndigheter kan tillgodose.