Det är utrett att den 42-årige mannen åberopade ett gymnasiebetyg från Irak när han ansökte till viss utbildning på universitet/högskola. Universitets- och högskolerådet (UHR) fattade då misstankar om att handlingen var förfalskad. Den frågan blev sedan föremål för utredning.

Av ett av åklagaren åberopat sakkunnigutlåtande från UHR framgår att gymnasiebetyget är en förfalskning. Avvikelser förelåg i följande avseenden:

Löpnummer saknades i nedersta hologrammet, hologrammets utformning avviker generellt, bland annat är kanterna kring cirkeln inte lika skarpa som de brukar vara, typsnittet avviker genom i stort sett hela dokumentet och det högre övre datumet i latinska siffror har omvänd ordning.

Genom Universitets- och högskolerådets utlåtande i förening med ett sakkunnigt vittne ansåg Solna tingsrätt att det är styrkt att den utbildningshandling som 42-åringen åberopade vid ansökan till högskolan var förfalskad. De objektiva förutsättningarna för straffrättsligt ansvar var därigenom uppfyllda.

Nästa fråga var om åklagaren hade lyckats bevisa att 42-åringen begick gärningen uppsåtligen. Tingsrätten konstaterade att av 42-åringens egna uppgifter framgår att han själv insåg att betyget kunde vara förfalskat. Han har ändå inte utfört några som helst kontroller för att försäkra sig om att det var äkta utan har i stället, enligt sina egna uppgifter, valt att chansa. Tingsrätten anser att förhållandena är sådana att mannen måste ha insett att det förelåg en avsevärd risk för att betyget var falskt. Det är därför ställt utom rimligt tvivel att han haft i vart fall likgiltigbetsuppsåt när gärningen begicks.

Sammanfattningsvis konstaterade tingsrätten att åklagaren hade styrkt sin talan. 42-åringen skulle därför dömas för brukande av falsk urkund helt i enlighet med åklagarens gärningspåstående till villkorlig dom och dagsböter.

Svea hovrätt gör inte några andra bedömningar än de som tingsrätten har gjort. Tingsrättens dom ska därför inte ändras.