Den tilltalade 35-åringen har arbetat i daghemsverksamhet på Gotland. Efter att han interagerat med en AI-tjänst och de varningssystem som funnits i tjänsten reagerat har organisationen NCMEC (National Center for Missing & Exploited Children) vänt sig till svensk polis och en polisutredning har inletts.
Under polisutredningen har telefoner och datorer tagits i beslag och undersökts. På dessa har bilder som av polisen bedömts vara barnpornografiska funnits. En del av bilderna föreställer barn i daghemsverksamheten eller har skapats med hjälp av olika AI-tjänster med förskolebarnen som förebild. Andra bilder och filmer har laddats ned av 35-åringen och de föreställer andra barn än de som går på förskolan.
Åtalet mot honom avser barnpornografibrott, sexuellt ofredande och olaga integritetsintrång, sexuellt ofredande mot barn samt kränkande fotografering. Mellan många av brotten finns samband. De kan gälla samma personer, samma gärningar eller gärningar av likartat slag.
35-åringen dömdes av Gotlands tingsrätt för barnpornografibrott (2 respektive 7 tillfällen, grovt barnpornografibrott, grovt sexuellt ofredande mot barn (14 tillfällen, kränkande fotografering (19 tillfällen), olaga integritetsintrång samt olaga integritetsintrång till fängelse i 3.5 år. De kränkande fotograferingarna ingick i grovt sexuellt ofredande mot barn.
När det gällde kränkande fotografering hade vissa av gärningarna ägt rum på toaletter på förskolan medan andra hade begåtts i barnens vilrum. Domstolarna uppehåller sig kring vilka områden som skyddas av bestämmelsen om kränkande fotografering. Det ska, konstaterade tingsrätten, vara frågan om utrymmen eller platser som är särskild skyddsvärda ur integritetssynpunkt och huruvida det är en allmän plats har ingen självständig betydelse för den bedömningen.
Samtliga daghemmets lokaler och utrymmen tillhör inte det skyddade området. Frågan är då vilka delar som gör det. Att daghemmets toaletter tillhör det skyddade området är enligt tingsrättens bedömning uppenbart. Toaletter anges särskilt i bestämmelsen om kränkande fotografering och det finns naturligtvis ingen anledning att se annorlunda på toaletter på ett daghem än vad som allmänt gäller.
Flera åtalspunkter gäller filmning eller bilder som tagits när barnen varit i schemalagd vila, i ett rum som under den tiden ordnats – och normalt använd för – sådan vila. I åtalet anges detta som vilrum. De uppgifter som framkommit under förhandlingen kan enligt tingsrättens bedömning inte förstås på annat sätt än att det är frågan om ett större rum som används för olika ändamål under skilda delar av dagen. Enligt tingsrättens mening utgör rum eller andra utrymmen inomhus som används i allmän verksamhet inte sådana platser som skyddas i bestämmelserna om kränkande fotografering.
När det gäller ett rum som används för planerad vila finns det däremot anledning att göra en annan bedömning. En plats som är avsedd särskilt för att sova ostört, kanske efter att ha bytt om eller klätt av sig, har betydligt större integritetsvärden, även om det är många barn som vilar samtidigt. Tingsrättens slutsats är att ett sådant rum tillhör det område som skyddas av bestämmelsen om kränkande fotografering. När rummet – som här – har olika användningsområde gäller detta naturligtvis bara under den tid det används för just planerad vila (jfr ifråga om utrymmen som vid gärningstillfället används för visst ändamål Svea hovrätts dom den 19 juli 2024 i mål nr B 7504-24).
Under tid av vila är vilrummet således en plats som är fredad enligt bestämmelsen om kränkande fotografering.
Det betyder också att 35-åringen skulle dömas för den filmning som gäller målsäganden som befunnit i rummet som vid tillfället använts för schemalagd vila.
Mannen frikändes dock från åtalet i de delar som filmning i övriga lokaler inomhus eller på förskolans gård.
Hovrätten anser att den tilltalade uppsåtligen har gjort sig skyldig till kränkande fotografering i de fall han filmat målsägandena på förskolans toaletter. I likhet med tingsrätten finner hovrätten dock att brotten ska anses ingå i de grova sexuella ofredandena mot barn. Detta gäller med undantag för gärningen i åtalspunkten 44, som inte har någon koppling till något åtal för det senare brottet. För denna gärning ska det alltså dömas särskilt, vilket tingsrätten har gjort utan att ange det helt tydligt i sina domskäl.
Enligt Svea hovrätt är inte några andra utrymmen än förskolans toaletter av ett sådant slag som omfattas av bestämmelsen om kränkande fotografering. Även rummet för vila skiljer sig tydligt från de utrymmen som uttryckligen nämns i bestämmelsen, och utifrån det som har framkommit i målet går det inte att säga att rummet har varit avsett för särskilt privata förhållanden. Tingsrättens dom ska därför ändras på så sätt att 35-åringen frikänns från de fall av kränkande fotografering som avser filmning i rummet för vila.
När det gäller olaga integritetsintrång är det utrett att 35-åringen har använt olika AI-tjänster för att utifrån alldagliga bilder på målsägandena framställa bilder där de är avklädda. Bilderna har i och för sig hanterats på AI-tjänsternas servrar men utredningen ger inte något säkert svar på om de har varit tillgängliga för andra personer. Som en följd är det inte utrett att bilderna har spridits på det sätt som krävs för straffansvar. Tingsrättens dom ska därför ändras så att 35-åringen frikänns från åtalen för olaga integritetsintrång.
Straffet sänks till fängelse i två år och tio månader.