Enligt vad Blendow Lexnova erfar är detta den andra hovrättsdomen gällande brottet förolämpning mot tjänsteman som infördes den första juli förra året. Lexnova skrev den 2 januari i år om den första hovrättsdomen från Hovrätten för Västra Sverige där en kvinna friats för att ha skrikit "hora" till poliser. Tingsrättspraxis spretar och många har sett fram emot vägledning i högsta instans. Svea hovrätt väljer i detta fall att gå emot tingsrätten och fria en 16-årig pojke som skrikit ”kuksugare” till en polisman och åtalats för det nya brottet.

Polismannen har uppgett att han och hans kollega hade polisuniform och hade parkerat polisbilen framför sällskapet som 16-åringen ingick i. 16-åringen ville inte uppge sin identitet i samband med kontrollen av denne och de bestämde sig för att genomföras en så kallad PL 19-visitation på pojken för att eftersöka knivar och andra farliga föremål.

För att värna om pojkens identitet valde de att ta 16-åringen åt sidan. Pojken ville kontakta sin mamma och de sa till honom att han skulle få göra det efter visitationen. När de höll på och visiterade honom uttalade han, mot väggen eller marken, ”kuksugare”.

Polismannen uppfattade det som att 16-åringen uttalade detta i affekt. Därefter, när de var på väg bort från visitationsplatsen, vände sig pojken mot honom och hans kollega och sa ”din kuksugare” eller ”kuksugare”. Han uppfattade att detta uttalande var riktat mot honom på grund av åtgärderna som han precis utfört mot pojken.

Södertörns tingsrätt ansåg att förolämpningen ”har varit sådan att den kunnat förväntas kränka [polismannens] självkänsla eller värdighet”. Åtalet ansågs därför styrkt och 16-åringen dömdes för förolämpning mot tjänsteman till 30 dagsböter men slapp skadestånd.

Svea hovrätt ändrar nu alltså domen. Hovrätten konstaterar att det genom den åberopade kroppkamerafilmen står det klart att 16-åringen fällt uttalandet ”kuksugare” i direkt anslutning till polismannens myndighetsutövning mot honom. Uttalandet kan i och för sig föranleda straffansvar för förolämpning. I förevarande fall framstår dock, menar domstolen, 16-åringens uttalande inte som att det var riktat uteslutande mot polismannen i syfte att skymfa honom, utan lika gärna som ett uttryck för egen ilska och frustration till följd av att han upplevde polisens agerande som omotiverat (jfr NJA 2004 s. 331).

Till bilden hör i viss mån även omständigheterna att pojken endast är 16 år och att polisens visitation inte ledde till att han kom att misstänkas för något brott. Enligt hovrätten kan uttalandet inte anses riktat mot polismannen på ett sådant personligt plan som förutsätts för straffansvar. 16-åringens – i och för sig mycket olämpliga – uttalande bedöms alltså inte ha varit ägnat att kränka polismannens självkänsla eller värdighet i den mening som avses i straffbestämmelsen. 16-åringen ska därför frikännas från åtalet och tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta.