En 36-årig svensk man boende på Cypern har under en tid varit kund hos Swedbank AB och där haft ett betalkonto. Den 15 juli 2020 sa Swedbank emellertid upp avtalet med honom med hänvisning till att banken inte kunnat uppnå en fullständig kundkännedom.

I det nu aktuella målet har 36-åringen väckt talan mot Swedbank och yrkat att banken ska förpliktas att i första hand återställa hans numera nedstängda betalkonto och i andra hand tillhandahålla honom ett nytt betalkonto. I målet har han även yrkat att Swedbank ska förpliktas förse honom med kopior av inspelade telefonsamtal mellan honom och banken.

Det är ostridigt i målet att 36-åringen fått registerutdrag samt del av transkriberade telefonsamtal och fått möjlighet att lyssna på aktuella inspelningar på plats hos Swedbank.

Stockholms tingsrätt bedömer att det med hänsyn till processekonomiska aspekter är lämpligt att pröva yrkandet om att Swedbank ska förpliktas förse honom med kopior av inspelade telefonsamtal i deldom med stöd av 17 kap. 4 § rättegångsbalken.

36-åringen har till grund för sitt yrkande anfört att Swedbank enligt artikel 15 punkten 3 i EU:s dataskyddsförordning (EU) 2016/697 om skydd för fysiska personer och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 94/46/EG, i dagligt tal GDPR, på hans begäran är skyldigt att förse honom med kopior av inspelade telefonsamtal mellan honom och banken. Swedbanks vägran till detta strider mot dataskyddsförordningen. Swedbank ska därför förpliktas förse honom med sådana kopior.

Swedbank har till grund för sitt bestridande i huvudsak anfört följande: Allmän domstol saknar korrigerande befogenheter enligt dataskyddsförordningen och kan därför inte lagligen bifalla yrkandet. Det finns vidare ingen skyldighet för Swedbank enligt dataskyddsförordningen att lämna ut kopior av aktuella ljudinspelningar.

Tingsrätten konstaterar inledningsvis att EU-rätten har direkt effekt i Sverige och bestämmelserna kan göras gällande av enskild inför domstol eller annan myndighet. För att en bestämmelse ska ha direkt effekt förutsätts att den innehåller en bindande rättslig förpliktelse, och därmed korresponderande rättighet, samt att den uppfyller de kriterier avseende tydlighet, precision och ovillkorlighet som utvecklats i EU-domstolens praxis (se Bernitz och Kjellgren; Europarättens grunder, JUNO version 6, s. 114f).

36-åringens yrkande grundar sig på artikel 15 punkten 3 dataskyddsförordningen. Enligt denna ska den personuppgiftsansvarige på begäran av den registrerade förse honom eller henne med en kopia av de personuppgifter som är under behandling hos den personuppgiftsansvarige. Tingsrätten finner att bestämmelsen innehåller en bindande rättslig förpliktelse för Swedbank och att denna är så tydlig, preciserad och ovillkorlig att 36-åringen kan göra den gällande gentemot Swedbank inför domstol. Tingsrätten finner därmed att yrkandet har laga grund och kan leda till bifall.

Tingsrätten noterar att artikel 15 dataskyddsförordningen har fått rubriken ”den registrerades rätt till tillgång”. Enligt artikeln, punkten 3, har den registrerade rätt till en kopia av de personuppgifter som är under behandling hos den personuppgiftsansvarige.

Redan under direktiv 95/46 (EG) (”dataskyddsdirektivet”) hade den registrerade rätt att få tillgång till information om vilka personuppgifter som var under behandling hos den personuppgiftsansvarige.

Dataskyddsförordningens reglering av rätten till tillgång har getts en annan lydelse än sin föregångare i dataskyddsdirektivet och den nu aktuella punkten om rätten till en kopia av de personuppgifter som är under behandling är en i förordningen ny formulering. Vad den nya lydelsen har för praktisk betydelse har varit föremål för diskussion.

Kammarrätten i Göteborg har dock i dom den 17 september 2019, mål nr 1677-19, med hänvisning till tidigare nämnda i EU-domstolen förenade mål anfört att inte heller reglerna i dataskyddsförordningen ger den enskilde rätt att få del av en handling som sådan, utan att det som ska lämnas ut är ett registerutdrag med en sammanställning av de behandlade uppgifterna i en begriplig form och att den sökande härigenom ska få kännedom om uppgifterna och kunna kontrollera om de är korrekta och att de behandlas på ett sätt som är förenligt med förordningen.

36-åringen har fått del av registerutdrag. Han har fått möjlighet att lyssna på de aktuella inspelningarna vilket han också gjort i ett fall som var ett för tvisten centralt samtal. Vidare har han fått samtalen transkriberade.

Mot denna bakgrund menar tingsrätten att Swedbank inte är skyldigt att också förse honom med kopior av de aktuella inspelningarna. Yrkandet ska därför ogillas.

Hovrätten har meddelat prövningstillstånd. I överklagandet skriver kunden bland annat att hovrätten felaktigt angett att kunden fått registerutdrag vilket innebär ett grovt rättegångsfel. Han säger vidare att en inspelning där man kan höra rösterna hos dem som deltar i ett samtal är en uppgift av annan karaktär än en utskrift av vad som sägs i samtalet. Ljudupptagningen innehåller information som saknas i utskriften, då tonfall, röstläge, pauser och andra förhållanden av vikt för förståelsen och tolkningen av vad som sägs finns med i inspelningen men aldrig kan återges adekvat i en utskrift.

En transkribering av ett samtal är inte samma uppgift som en inspelning av ett samtal, lika litet som en text som beskriver vad som sker i en film är samma uppgift som själva filmen. 

Att en inspelning av en röst är en biometrisk uppgift framgår vidare av riktlinjer som publicerats av Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, ett unionsorgan som enligt artikel 70 GDPR har till uppgift att tillse att GDPR tillämpas enhetligt inom EU. EDPB har dessutom uttryckligen slagit fast att kopia på röstinspelningar på begäran av den registrerade ska lämnas ut av den personuppgiftsansvarige

Slutligen anser kunden att tidigare praxis från kammarrätten är felaktig.