Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Hälftenägare och firmatecknare inte företagsledare – uppsägning ogiltig

En hälftenägare tillika firmatecknare i ett städföretag har inte utövat företagsledande funktioner och omfattas därför av LAS. Skiljeklausulen i aktieägaravtalet anses inte gälla arbetstvister. Uppsägningen av henne förklaras ogiltig. Kritiken mot henne från den andre hälftenägaren är svepande och allmänt hållen.

Hälftenägare och firmatecknare inte företagsledare – uppsägning ogiltig

Den nu aktuella 43-åriga kvinnan anställdes 1997 i Städpoolen Scandinavia AB vars huvudsakliga verksamhet är lokalvård. Den 26 juli 2021 sade Städpoolen upp 43-åringen med tre månaders uppsägningstid på grund av omständigheter som hänförde sig till henne personligen.

Vid tidpunkten för uppsägningen ägde kvinnan 50 procent av aktierna i bolaget. Resterande 50 procent ägdes av en man.

Målet inleddes genom att 43-åringen den 20 augusti 2021 ansökte om stämning mot Städpoolen och yrkade att uppsägningen ska förklaras ogiltig. Hon yrkade även ersättning för utebliven lön, pension och bilförmån samt begärde att Städpoolen ska utge allmänt skadestånd för brott mot lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS).

Städpoolen har härefter i genkäromål framställt yrkande om att 43-åringen ska utge ersättning för en misstagsbetalning.

Parterna är oense om LAS är tillämplig, beroende på parternas delade meningar i fråga om kvinnan innehaft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning i Städpoolen samt om en skiljeklausul i ett aktieägaravtal mellan de två ägarna utgör hinder för tingsrätten att pröva kvinnans talan. Parterna är även oense om kvinnans rätt att innehålla beloppet avseende misstagsbetalningen.

När det gäller skiljeklausulen i aktieägaravtalet konstaterar Stockholms tingsrätt att avtalet endast är bindande mellan hälftenägarna i egenskap av aktieägare i Städpoolen, varför vare sig den aktuella skiljeklausulen eller förbudet mot att två förfaranden pågår parallellt (lis pendens) utgör hinder för tingsrättens prövning av käromålet. Städpoolens yrkande om avvisning ska därmed avslås.

Har då kvinnan innehaft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning i bolaget? Tingsrätten noterar att av 1 § andra stycket 1 LAS följer att arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha en företagsledande eller därmed jämförlig ställning är undantagen från lagens tillämpning. I lagens förarbeten anges att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt och ges en snäv innebörd (se prop. 1973:129 s. 194 f. och prop. 1981/82:71 s. 94). En förutsättning för att en arbetstagare ska anses ha en företagsledande eller därmed jämförlig ställning är inte bara att arbetstagaren har företagsledande funktioner utan också att arbetstagaren är tillförsäkrad löneförmåner och andra anställningsvillkor som i normalfallet tillkommer företagsledare.

I målet är ostridigt att 43-åringen inledningsvis anställdes som lokalvårdare i Städpoolen och att hon en kort tid därefter tog sig an vissa uppgifter som arbetsledare. Vidare är klarlagt att hon år 2002 ägde fem procent av bolagets aktier samt att hennes ägarandel gradvis utökades under åren som följde ända fram till år 2018 då hon blev hälftenägare i bolaget. Städpoolen har gjort gällande att hon i vart fall år 2013 intagit en företagsledande ställning i bolaget då hon fick rätt att teckna bolagets firma. Parterna synes alltså vara överens om att hennes anställning i ett inledande skede inte varit av företagsledande natur.

Frågan är därför om hon någon gång härefter har kommit att inta en sådan ställning i Städpoolen som bolaget gjort gällande. Vad gäller frågan om den praktiska organisationen och ledningen av Städpoolens verksamhet går parternas mening isär. Städpoolen har gjort gällande 43-åringen självständigt och utan inblandning från den andre delägaren ansvarat för driften av bolaget samt att hon på egen hand ingått avtal för Städpoolens räkning och anställt personal. Städpoolen har därvid pekat på att hon deltagit i ledningsgruppsmöten, benämnt sig som ägare och verksamhetschef samt att hon i egenskap av firmatecknare för bolaget har skrivit under leasing-, kund- och anställningsavtal.

Kvinnan har för egen del gått med på att hon deltagit i bolagets och att hon utfört de av Städpoolen angivna arbetsuppgifterna. Hon har dock bestritt att hon haft någon beslutanderätt i fråga om bolagets verksamhet och påstått att hon endast har utfört arbetsuppgifterna på begäran av hälftenägaren eller med dennes godkännande, vilken är den som har haft den slutgiltiga bestämmanderätten i bolaget.

Det ankommer, framhåller rätten, på Städpoolen att styrka att 43-åringen anställning varit undantagen LAS. Utgångspunkten härvidlag är att den andre hälftenägaren ensam har utgjort Städpoolens styrelse och att denne med hänsyn härtill samt till sitt ägande i bolaget har haft ett övergripande ansvar för Städpoolens verksamhet. Vid tiden för uppsägningen ägde kvinnan hälften av Städpoolens aktier och hade rätt att teckna bolagets firma.

Dessa förhållanden talar visserligen, menar rätten, för att kvinnan vid denna tidpunkt hade ett inte obetydligt inflytande i bolaget. Såvitt framkommit har hon trots detta inte i praktiken utövat något självständigt inflytande över bolagets verksamhet. I sammanhanget kan även nämnas att både kvinnan och en ekonomiansvarig utan formell firmateckningsrätt har undertecknat avtal för bolagets räkning, något som de menar har skett på uppdrag av den andre hälftenägaren. Mot bakgrund av den utredning som redovisats ovan är tingsrättens bedömning att Städpoolen inte har visat att kvinnan utövat företagsledande funktioner. Under alla förhållanden har hennes anställningsvillkor inte varit sådana som normalt tillkommer personer i företagsledande ställning. Av det anförda följer att reglerna i LAS är tillämpliga på hennes anställning.

I fråga huruvida uppsägningen saknar saklig grund noterar tingsrätten att den kritik som riktas mot kvinnan ”till viss del är svepande och allmänt hållen”. Det åligger Städpoolen att konkretisera och föra bevisning om de omständigheter som åberopas till grund för uppsägningen. Kvinnan har bestritt att hon agerat illojalt och förnekat att det överhuvudtaget funnits någon överenskommelse mellan henne och mannen om ägandet av bolaget. Hon har också förnekat att hon undanhållit bokföringsmaterial. Utredningen i målet ger inget belägg för Städpoolens påståenden. Mot kvinnans bestridande är därför annat inte visat än att hon vid något tillfälle har lämnat den andre hälftenägaren ett bud om att köpa hans aktier i bolaget och att förhållandet mellan dem därefter varit spänt.

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras. Hon har därmed rätt till allmänt skadestånd med 70 000 kronor plus ekonomiskt skadestånd.

Hon är dock skyldig att betala tillbaka 350 000 kronor för misstagsbetalningen enligt genkäromålet.

Domen är överklagad till Arbetsdomstolen.

Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Skadeståndsrätt, Anställning, uppsägning och avskedande, Avtalsrätt, Associationsrätt - aktiebolagsrätt

Ladda ner dokument

Skapa ett abonnemang på Lexnova Nyheter för att få tillgång till de underliggande domarna.

1 fil tillgänglig