Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

HD klargör svårhetsgraden av uppmärsammat fusk på högskoleprovet

Högsta domstolen fastställer domen mot en 22-åring som dömdes för osann försäkran, grovt brott, efter att ha fuskat på högskoleprovet med hjälp av tekniska hjälpmedel. Då osann försäkran utgör ett så kallat instrumentellt brott ska avsikten med brottet tillmätas särskild betydelse vid bedömningen av brottets svårhetsgrad, skriver domstolen.

HD klargör svårhetsgraden av uppmärsammat fusk på högskoleprovet
Pixabay/Ingen attribution krävs

Det är numera allmänt känt att det har förekommit organiserat fusk vid högskoleprovet. Den mest utbredda metoden har fungerat så att de som har skrivit provet har utrustats med mobiltelefoner som via bluetooth kopplats ihop med små hörsnäckor.

Av utredningen i målet vid Göteborgs tingsrätt framgick att ekobrottsmyndigheten och polisen under våren 2018 gjorde ett tillslag mot en av fuskarrangörerna – ”HP-hjälpen”. I samma utredning påträffades bland annat två olika foton – ett på en 22-årig mans pass och ett på mannen själv när han håller upp passet.

I HP-hjälpens dokument hade det vidare antecknats att 22-åringen erlagt 2 000 kronor i förskottsbetalning och hade en kvarvarande skuld på 70 000 kronor. Det var även antecknat att mannen önskade ett resultat om 1,8.

Den 22-årige mannen skrev högskoleprovet för första gången hösten 2015 och fick då 0,5. Därefter skrev han provet igen under våren 2017 och fick då 1,6. Hösten därpå erhöll han resultatet 1,95. Mot bakgrund av den bevisning som åklagaren hade lagt fram ansåg domstolen åtalet mot 22-åringen styrkt.

Liknande fall av osann försäkran i samband med högskoleprovet har prövats i hovrätterna (se exempelvis Svea hovrätts domar i mål B 1418–19, B 3702–19 och B 3409–19 samt den B 3458–19). Brotten har i dessa fall inte bedömts som grova. I det senaste hovrättsavgörandet (Svea hovrätts dom i mål B 2351–19) har brottet emellertid bedömts som grovt.

Tingsrätten anslöt sig till detta avgörande och bedömde brottet såsom ’grovt’. Mannen dömdes slutligen till osann försäkran, grovt brott, till villkorlig dom och 50 dagsböter om 50 kronor. Hovrätten för Västra Sverige fastställde domen utan några ändringar.

Högsta domstolen, HD, meddelade prövningstillstånd i fråga om rubricering och påföljd. Frågan är alltså huruvida en osann försäkring om att ett högskoleprov har genomförts utan användande av otillåtna hjälpmedel ska rubriceras som ’grovt brott’.

Vad gäller gradindelningen av brott ska placeringen av gärningen i en viss grad göras med hänsyn till samtliga omständigheter. Ibland anges i lagtexten ett antal omständigheter som särskilt ska beaktas och dess tjänar då som vägledande exempel (se ”De upprepade förfalskningarna” NJA 2018 s. 378 p. 15 och 17).  

När lagtexten inte särskilt anger några kriterier är det enligt HD ”naturligt att även knyta bedömningen av brottets svårhet till bedömningen av brottets straffvärde”. Det innebär alltså att frågan om gradindelning kommer att hänga nära samman med straffvärdebedömningen.

Det är i första hand straffvärdepåverkande objektiva omständigheter som får betydelse, även om gärningsmannens avsikter och motiv samt graden av skuld också få betydelse, framhåller domstolen.

Beträffande brottet ”osann försäkran” påpekar HD bland annat att brottet regelmässigt utgör ett så kallat ”instrumentellt brott” – det vill säga avsikten är att uppnå något längre bort liggande mål. Det finns enligt domstolen ”därför anledning att vid bedömningen av brottets svårhet tillmäta avsikten med brottet särskild betydelse.”

Ju mera otillbörlig avsikten har varit, desto starkare talar det för att bedöma brottet som ’grovt’.

I det aktuella fallet har den 22-årige mannen på heder och samvete försäkrat att han inte skulle använda några otillåtna hjälpmedel vid högskoleprovet. I själva verket har han använt otillåtna och tekniskt avancerade hjälpmedel. Hans försäkran innebär därför ”en mycket påtaglig avvikelse från de verkliga förhållandena”, anser HD.

Bedömningen av svårhetsgraden måste även göras mot bakgrund av de negativa effekter som handlandet kan få för det större syftet med högskoleprovet, det vill säga att tjäna som ett rättvist urvalsinstrument inför antagning till högskola.

För Högsta domstolen är det uppenbart att 22-åringen avsett att skaffa sig en otillbörlig fördel vid antagningen till högskola. Denna avsikt var särskilt klandervärd eftersom följden av mannens agerande hade kunnat bli att han fick en högskoleplats på någon annans bekostnad.

Till skillnad från riksåklagaren anser dock HD inte det bevisat att 22-åringen haft någon annan del i HP-hjälpens verksamhet än att han utnyttjade dess tjänster. Brottet kan därför inte anses vara av det organiserade eller planerade slag som avses i brottsbalken kap 29 § 2 punkten 6.

Med särskild hänsyn till graden av oriktighet i 22-åringens försäkran, de effekter som denna kunde få samt mannens klandervärda avsikt, anser HD vid en samlad bedömning att brottet bör bedömas som ’grovt’.

Hovrättens domslut fastställs därmed. 

Instans
Högsta domstolen
Rättsområden
Övrig straffrätt, Påföljd, Brott mot samhället, Skola och utbildning