Den 31-åriga kvinnan har ansökt om lån om 240 000 kronor hos Bank Norwegian AS som beviljade ansökan och betalade ut lånet.
Enligt banken har kvinnan inte erlagt betalning i enlighet med villkoren för lånet, varför lånet har sagts upp och förfallit till omedelbar betalning. Betalning med anledning av uppsägningen erlades inte varför banken krävde henne på pengar i Västmanlands tingsrätt.
31-åringen hävdar att hon inte ansökt om lån hos Bank Norwegian AS eller tagit del av lånet. Hon har inte undertecknat något skuldebrev. Hon vitsordar att skuldebrevet har undertecknats elektroniskt genom ett av henne tillhörigt bank-id. Det är hennes före detta pojkvän och sambo som har tagit lånet utan hennes tillåtelse eller vetskap.
Tingsrätten beaktade bland annat att lånet huvudsakligen ett samlingslån. Detta innebär att lånet i huvudsak tagits för att lösa andra krediter. Denna omständighet talar mot att det är den före detta sambon som tecknat det aktuella lånet då han, efter vad som framkommit i målet, inte tycks ha haft något intresse av att teckna lån för att lösa kvinnans andra krediter. Denna omständighet talar snarare för att det är kvinnan som tecknat denna kredit, möjligen i syfte att lösa andra krediter.
Det har, noterade tingsrätten vidare, enligt vad som framgår av den skriftliga bevisningen skett en rad kontakter mellan Bank Norwegian AS och kvinnan under dagarna från den 5 februari 2018 då kreditansökan inleddes och fram till den 12 februari 2018 när utbetalning skedde.
Vid dessa kontakter har kvinnans mejladress och mobiltelefonnummer använts. Det framgår vidare av den skriftliga bevisningen att det är just dessa kontaktuppgifter som kvinnan använde vid tidpunkten.
Kvinnan skulle därmed ersätta banken i enlighet med vad banken yrkat.
I likhet med tingsrätten anser Svea hovrätt att det finns flera omständigheter som talar mot att kvinnans bank-id använts obehörigen. Det kan vidare tilläggas att 31-åringen över huvud taget inte har redogjort för hur hennes dåvarande pojkvän skulle ha fått tillgång till hennes bank-id eller koden till denna. Ny bevisning som hon har åberopat visar visserligen att hon arbetade den aktuella kvällen då låneavtalet ingicks. Även med beaktade av detta delar hovrätten tingsrättens bedömning att kvinnan inte har gjort antagligt att hennes bank-id använts obehörigen.
Hon är därmed bunden av låneavtalet.
Tingsrättens dom ska därmed inte ändras.