I tingsrätten yrkade åklagaren att en 40-årig man skulle dömas för sexuellt ofredande mot barn enligt 6 kap. 10 § brottsbalken (1962:700), då han under en bussfärd berört en 14-årig flickas rumpa och lår med sin hand.

40-åringen har vidgått att han varit på bussen och pratat med 14-åringen, men förnekar att gärningen och i vart fall bestridit ansvar för brottet då han saknat uppsåt.

Norrtälje tingsrätt konstaterade inledningsvis att den övervakningsfilm som åberopats visar att 40-åringen sätter sig bredvid 14-åringen och att han för sin hand mot henne. Det går dock inte att se var handen tar vägen. Däremot syns hur 14-åringen kraftigt drar tillbaka sina ben och sätter sig rakt upp.

Både 14-åringen och ett vittne till händelsen har beskrivit att 40-åringen placerade sin hand på baksidan av 14-åringens lår. Ingen har dock berättat att han tagit på hennes rumpa. Både målsäganden och vittnet framstår som trovärdiga och det har inte förelegat något motiv för dem att ljuga. Därför anser tingsrätten det utrett att 40-åringen tagit med handen på 14-åringens lår och att beröringen varit kortvarig.

Agerandet måste dessutom varit ägnat att kränka målsägandens sexuella integritet. En beröring av en persons könsdelar uppfyller i stort sett alltid de krav som finns för straffbarhet. Beröring av någons lår får i stället bedömas utifrån förhållandena i den enskilda situationen. Bedömningen ska dock vara objektiv och inte beroende av hur målsäganden upplevde händelsen (se NJA 2018 s. 1091).

Det finns vissa omständigheter som talar för att beröringen haft en tydlig sexuell prägel. 40-åringen och 14-åringen har inte känt varandra sen innan och dessutom har handflatan placerats på ett intimt ställe. Det har inte funnits någon anledning för 40-åringen att röra 14-åringen.

Å andra sidan finns det också omständigheter som talar mot att beröringen haft en sexuell prägel. Beröringen har varit kortvarig och 40-åringen har avslutat beröringen så fort målsäganden drog tillbaka sina ben. 40-åringen tycks inte heller ha sagt något av sexuell innebörd till flickan.

Sammantaget bedömde tingsrätten att beröringen var klart olämplig, men att den inte haft en tillräckligt tydlig sexuell prägel som leder till ansvar för sexuellt ofredande mot barn.

I hovrätten yrkade åklagaren att 40-åringen skulle dömas för sexuellt ofredande mot barn, men justerade gärningsbeskrivningen till att enbart gälla beröring av 14-åringens lår. I andra hand yrkade åklagaren att mannen skulle dömas för ofredande. 40-åringen motsatte sig ändring av tingsrättens dom.

Svea hovrätt ansluter sig till tingsrättens bedömning om att beröringen inte haft tydlig sexuell prägel som krävs för straffansvar. Han ska därför inte dömas för sexuellt ofredande av barn.

I fråga om åklagarens andrahandsyrkande konstaterar hovrätten att den kortvariga beröringen inte varit ägnat att kränka hennes frid på ett kännbart sätt. 40-åringen ska därför inte heller dömas för ofredande.