Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Kvinna döms för penningtvättsbrott efter Blocket-bedrägerier

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och konstaterar att en kvinna som tagit emot och fört vidare pengar från bedrägeriutsatta personer på Blocket och Tradera gjort sig skyldig till penningtvättsbrott. Kvinnans förklaring att hon endast agerat efter sin kusins instruktioner utan att veta var pengar kom från håller inte.

Kvinna döms för penningtvättsbrott efter Blocket-bedrägerier

En 25-årig kvinna åtalades för penningtvättsbrott efter att under maj 2018 vid fyra tillfällen tagit emot och vidaresänt pengar från bedrägeriutsatta personer på Blocket och Tradera. Målsägandena i målet svarade på annonser och förde sedan över pengar till 25-åringens konto. I nära anslutning till inbetalningarna förde hon sedan pengarna vidare till utomstående personer.

Kvinnan förnekade kännedom om bedrägerierna och att hon haft uppsåt till penningtvätt. Hon uppgav att hon blev ombedd av sin kusin att ta emot betalningar från dennes vänner eftersom kusinens Swish inte fungerade. Hon blev sedan instruerad att skicka pengarna vidare till andra av kusinens bekanta.

Växjö tingsrätt fann det genom den skriftliga utredningen och målsägandeförhör utrett att målsägandena utsatts för bedrägerier och att pengarna som sattes in på 25-åringens konto härrörde från dessa brott. Vidare var det klarlagt att kvinnan insåg att pengarna sattes in på hennes konto och att det var hon som förde dem vidare. Tingsrätten ansåg därför att de objektiva förutsättningarna för penningtvättsbrott var uppfyllda.

Det som enligt domstolen talade för att 25-åringen haft uppsåt till brottet var att det rörde sig om flera överföringar och att pengarna omedelbart fördes över till andra personer. Vidare skickades 1 000 kronor till kvinnans mamma och i en betalningsreferens angavs ”Iphone X”.

Kvinnans uppgifter om att hon bara agerat efter kusinens instruktioner utan att veta var pengarna kom från var dock enligt tingsrätten inte så pass orimliga att de kunde lämnas utan avseende. Domstolen påpekade att 25-åringen namngett sin kusin och att berättelsen därför hade varit möjlig att kontrollera. Så har dock inte skett och den bristen får falla tillbaka på åklagaren. Kvinnans uppgifter lades därför till grund för den fortsatta bedömningen.

Med hänsyn till att kvinnans uppgifter om kusinen samt att det gällt ett begränsat antal överföringar under kort tid anser domstolen inte att det är styrkt att hon hade uppsåt till att pengarna härrörde från brott. Hon frikändes därför från penningtvättsbrott men befanns skyldig till penningtvättsförseelse, utan att kunna dömas på grund av preskription. Oaktat det var hon skyldig att utge skadestånd till tre av de totalt fyra målsägandena.

Den fjärde målsäganden som blev utan skadestånd överklagade domen till Göta hovrätt.

Hovrätten bedömer i likhet med tingsrätten att de objektiva förutsättningarna för penningtvättsbrott är uppfyllda.

I uppsåtsfrågan uttalar domstolen följande. Mot bakgrund av att 25-åringen uppgett att hon enligt kusinens instruktioner skulle föra över pengar mellan kusinens bekanta är det märkligt 1000 kronor förts över till kvinnans mamma. Det är vidare konstigt att kusinens bekanta känt sig nödgade att använda 25-åringen som mellanhand, när pengar hade kunnat överföras direkt mellan dem. Om avsikten varit att ta emot pengar för kusinens räkning hade det naturligaste varit att föra över pengarna till dennes bankkonto.

Sammanfattningsvis anser hovrätten att omständigheterna är sådana att 25-åringen måste ha haft uppsåt till att pengarna kom från brottslig verksamhet och överföringarnas penningtvättssyfte. Påföljden bestäms till villkorlig dom och hon är skyldig att betala skadestånd till målsäganden som överklagat.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

B 4-21.pdf

2 MB
Instans
Hovrätterna
Rättsområden
Ekobrott