Av den 2,5 sidor långa gärningsbeskrivningen angående grovt tjänstefel framgår att en kvinna lade ut en vinkelslip till försäljning via Marketplace på Facebook för 725 kronor inklusive frakt. Polismannen kontaktade kvinnan den 10 september 2023 och köpte vinkelslipen privat genom att swisha 725 kronor till henne från sin tjänstetelefons mobiltelefonnummer kl. 10.23 samma dag.
39-åringen har påföljande morgon och förmiddag den 11 september 2023 från kl. 08.58 i sin tjänst som polis olovligen berett sig tillgång till uppgifter avsedda för databehandling genom att göra ett flertal sökningar i Polisens IT-system PMF (polisens multifråga) på kvinnan och därefter på målsäganden hennes sambo. Sökningarna har bland annat skett i belastnings- och misstankeregistret, allmänna spaningsregistret (ASP), signalementsregistret samt i PIL (som ger tillgång till adressuppgifter).
39-åringen har gjort sökningarna mot bakgrund av hans köp av vinkelslip dagen innan och han har genom sökningarna bland annat erhållit information om hennes adress, hennes utseende och hennes koppling till sambon. Sökningarna har inte varit nödvändiga för utförandet av viss arbetsuppgift.
Med hjälp av den information som polismannen erhållit genom de ovan nämnda olovliga sökningarna i polisens datasystem sökte han samma dag på förmiddagen den 11 september 2023 upp kvinnan i hennes bostad i Marks kommun i syfte att kräva tillbaka de pengar han swishat till henne för vinkelslipen dagen innan. Iförd polisuniform och med sin tjänstehund trängde han olovligen in i samboparets bostad och kvarstannade olovligen där.
Han uttalade till paret att han var där i ett privat ärende i syfte att få tillbaka de pengar han swishat till kvinnan dagen innan.
Polismannen bestred ansvarsyrkandet och ansågs sig inte vid sin myndighetsutövning ha åsidosatt vad som gällt för uppgiften. Han vitsordade att han gjort nämnda slagningar men bestred att han ”olovligen” berett sig tillgång till uppgifter avsedda för databehandling. Sökningarna har inte skett mot bakgrund av hans köp av vinkelslip. Sökningarna har varit nödvändiga för utförande av viss arbetsuppgift; i detta fall undersöka misstänkt narkotikahantering på adressen.
Han medgav vidare att han tagit sig in i målsägandenas bostad och kvarstannat där. Detta har skett inom ramen för en lagligen grundad husrannsakan varför åtgärden inte varit ”olovlig”.
Borås tingsrätt friade polismannen. Gällande dataslagningarna konstaterade rätten att 39-åringen sökt på den aktuella kvinnans namn i på aktuell ort och att han dagen innan swischat pengar till person med detta namn. Åklagaren har alltså inte fört fram att endast en kvinna med det namnet skulle finnas i landet eller ens i regionen, vilken uppgift kunde vara av viss betydelse för en bedömning av en ursprungssannolikhet. Ej heller har sagts huruvida det telefonnummer som polismannen swishade pengar till var noterat i polisens register eller inte.
Däremot är klarlagt att föremålet för polismannens intresse i polisens register, det vill säga det aktuella namnet och orten, var noterad med en pågående utredning om bedrägeri, vilken uppgift naturligtvis är ägnad att färga en bedömning av en ursprungssannolikhet.
Emellertid, menade domstolen, har polismannen sagt sig inte ha förstått att den individ som han under måndagen gjorde dataslagningar på och senare besökte var samma person som han föregående dag hade swischat pengar, eftersom hans dataslagningar i stället baserades på andras tips och det i stället var kvinnan själv som förde bedrägeriet på tal då han begärt tillträde och de öppnat för honom.
Hovrätten för Västra Sverige gör en helt annan bedömning. Att polismannen morgonen efter det att han swishat pengar till en person med kvinnans namn skulle ha fått ett privat tips om en person med samma namn framstår som mycket osannolikt. Till detta kommer att polismannen strax efter det att han gjorde de angivna slagningarna sökte upp kvinnan i hennes hem. De aktuella registersökningarna måste därför även ses i ljuset av vad som hände vid det besöket.
Det är utrett att polismannen samma dag, iförd uniform och i sällskap av sin polishund, åkte hem till samboparet och utan deras tillstånd trängde sig in i bostaden och stannade kvar där. Det är vidare klarlagt att han tog emot 700 kronor i kontanter från kvinnan. Uppgifterna om hur besöket gick till och hur den tilltalade agerade på plats går emellertid isär.
Samboparet har samstämmigt berättat att polismannen när han trängde sig in i bostaden direkt sa att han var där för att prata med kvinnan och att det handlade om köp av någon vara. De har uppgett att polismannen aldrig nämnde något om en husrannsakan, att han inte sökte igenom lägenheten och att han först mot slutet frågade om de hade narkotika hemma.
Genom parets uppgifter är det klarlagt att syftet med polismannens besök var en privat angelägenhet. Syftet var alltså inte att han skulle leta efter narkotika och han genomförde inte heller någon regelrätt husrannsakan. Genom att på det sättet olovligen tränga in i bostaden och kvarstanna där gjorde han sig skyldig till hemfridsbrott.
Med hänsyn till vad som angetts ovan samt med beaktande av hur besöket hos paret gick till och vad syftet med besöket var, är det också klarlagt att de sökningar den tilltalade gjorde på samboparet i polisens IT-system inte var nödvändiga för utförandet av en viss arbetsuppgift. Sökningarna var således olovliga och handlandet är enligt hovrätten att bedöma som dataintrång.
I det här fallet hör de enskilda brotten ihop på ett sådant sätt att det, enligt hovrätten, är naturligt att se allt som ett sammanhängande händelseförlopp och att därmed bedöma agerandet i ett sammanhang. Brottens karaktär och koppling till tjänsten är vidare sådana att det framstår som mest rimligt att bedöma handlandet som tjänstefel. Enligt hovrätten är det också tjänstefelet som är det mest framträdande och därtill det allvarligaste brottet i sammanhanget.
Mot bakgrund härav ska polismannen dömas för tjänstefel i stället för de enskilda brott han gjort sig skyldig till. Polismannen har, genom att agera på det sätt han gjorde, allvarligt missbrukat sin ställning som polis. Hans handlande skedde uppsåtligen och var för egen vinnings skull samt drabbade också målsägandena på flera sätt och innebar en allvarlig kränkning av deras integritet. Gärningen är till följd av det att bedöma som ett grovt tjänstefel.
Grovt tjänstefel har ett straffminimum om sex månaders fängelse och hovrätten anser att straffvärdet överstiger minimistraffet. Varken straffvärdet eller brottets art utgör skäl för att bestämma påföljden till fängelse, utan den ska bestämmas till villkorlig dom. 39-åringen kommer att skiljas från sin anställning som polis som en följd av brottsligheten, vilket utgör skäl att frångå huvudregeln om att förena den villkorliga domen med dagsböter. Polismannen ska också betala 15 000 kronor vardera till samboparet.