En kvinna begärde den 18 maj 2021 att få ta del av sin framlidne pappas patientjournal hos Karolinska Universitetssjukhuset. Pappan avled på sjukhuset efter en kort tids sjukdom. Tre dagar innan dödsfallet gav han bort en fastighet till sin särbo. Enligt dottern var omständigheterna kring gåvan – framför allt pappans hälsotillstånd – inte tillräckligt utredda. Hon vidgick att det var möjligt att uppgifterna i journalen skulle användas i en process om gåvans giltighet.

Särbon och pappan hade haft en lång relation och särbon var upptagen som legatarie i testamentet.

Sjukhuset avslog hennes begäran med motiveringen att uppgifterna kunde kränka den frid som tillkommer hennes pappa och att särbon riskerade lida men.

Kammarrätten i Stockholm konstaterar att någon definition av begreppet närstående saknas i 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Av praxis framgår att det får göras en bedömning i det enskilda fallet med utgångspunkt i hur nära relationen har varit men att en särbo ofta torde kunna omfattas av begreppet.

Omständigheterna att pappan och särbon haft en långvarig relation och att särbon är upptagen som legatarie i testamentet talar för att relationen varit nära. Det har heller inte framkommit något som tyder på motsatsen. Särbon bedöms därför ingå i närståendekretsen.

Vidare anför domstolen att dottern uppgett att journalen kan komma att användas i en klanderprocess mot gåvobrevet avseende fastigheten. Det har i praxis ansetts medföra men för den närstående om begärda uppgifter ska användas i en process mot en närstående till en avliden. Mot bakgrund av syftet med dotterns begäran konstaterar därför kammarrätten att särbon riskerar lida men om journalen lämnas ut.

Överklagandet ska därför avslås.