Det är i målet klarlagt att Skatteverket efter ett anonymt tips inledde en granskning av företagaren och hans bolag. Utredningen sköttes av de tre målsägarna där en av dem hade huvudansvaret och var den enda som hade telefonkontakt med företagaren. Efter färdigställd utredning skickades förslag till beslut till såväl företagaren som till hans bolag. Någon reaktion på dessa förslag kom inte in till Skatteverket varför Skatteverket fattade beskattningsbeslut mot mannen och hans bolag. Beskattningsbesluten fattades inte av någon av målsägarna.

Enligt den tilltalade innebar skattebesluten att såväl han personligen som hans bolag drabbades av ekonomisk skada förorsakad av att målsägarna ”fabulerat uppgifter och skapat ett krav som inte finns.”

Han har bekräftat att han under den åtalade tidsperioden skickade de aktuella fakturorna till målsägarna, dels från sitt bolag dels från sig själv. Han har även gått med på att beloppen som bolaget krävde uppgick till som mest 4 430 003 kronor och till sig själv som mest 4 946 927 kronor. Målsägandena mottog under den aktuella tiden fyra respektive sex fakturor vardera.

Mannen åtalades för ofredande. Enligt 4 kap. 7 § brottsbalken döms den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande för ofredande om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Södertörns tingsrätt konstaterade att kraven sammanlagt uppgått till cirka tio miljoner kronor, ett belopp som företagaren måste ha insett ingen av målsägarna skulle kunna betala och som för var och en av dem skulle framstå som rena fantasibelopp. Han måste, enligt tingsrätten, ha förstått att han genom att vid upprepade tillfällen skicka dessa krav till de tre målsägandena betett sig hänsynslöst och att det han gjort varit ägnat att kränka målsägarnas frid på ett kännbart sätt. Åtalet ansågs därmed styrkt och mannen dömdes för ofredande till 40 dagsböter.

Svea hovrätt gör en motsatt bedömning och noterar först att för att någon ska dömas för ofredande krävs att denne fysiskt antastar eller utsätter någon för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande. Därutöver krävs att

gärningen varit ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Mänskliga relationer kan rymma en lång rad beteenden som är ägnade att störa andra människors frid på ett tydligt sätt, men som i en del fall ändå inte bör föranleda straffansvar.

Avgörande vid straffbestämmelsens tillämpning blir då om agerandet i den enskilda situationen kan karaktäriseras av hänsynslöshet. (Se NJA 2022 s. 667.)

Hovrätten anser att mannens agerande måste ha framstått som obehagligt för målsägandena, särskilt eftersom fakturorna skickades till deras hemadresser. Enligt hovrätten har hans agerande helt klart inneburit olägenhet för målsägandena. Vid en sammantagen bedömning av antalet fakturor, dess innehåll och omständigheterna i övrigt anser dock hovrätten att företagarens agerande varken utgör en sådan kännbar fridskränkning eller ett sådant hänsynslöst agerande att det når upp till vad som kan anses utgöra ett straffbart ofredande. Åtalet ska därför ogillas.