Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Testamente varken återkallat eller ogiltigt

Ett testamente anses varken återkallat eller ogiltigt. Brorsbarnen till den avlidna mannen förlorar i hovrätten mot testamentstagaren. Ett av testamentsvittnena minns inte tillfället då testamentet upprättades. Att hon saknar minnesbilder av upprättandet innebär dock inte att det ska anses sannolikt att formkravet inte uppfyllts.

Den aktuelle testatorn avled den 1 augusti 2018 och efterlämnade som legala arvingar två brorsbarn. Mannen upprättade under år 2004 ett testamente till förmån för en kvinna som varit honom behjälplig i vissa frågor. Tvisten gäller om det upprättade testamentet har återkallats alternativt är ogiltigt.

Brorsbarnen hävdade i första hand att testamentet återkallats av testatorn i enlighet med 10 kap. 5 § ärvdabalken. I andra hand är testamentet ogiltigt då testamentstagaren tagaren förmått testatorn att upprätta testamentet genom missbruk av hans oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning i enlighet med 13 kap. 3 § första stycket ärvdabalken. Vidare uppgavs testamentet vara ogiltigt då testatorn blivit svikligen förledd att upprätta testamentet eller då han svävat i villfarelse som varit bestämmande för hans vilja att göra testamentet i enlighet med 13 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken.

 I annat fall är testamentet ogiltigt då det upprättats under påverkan av psykisk störning i enlighet med 13 kap. 2 § ärvdabalken. Slutligen är testamentet ogiltigt då det inte har upprättats i rätt form i enlighet med 10 kap. 1 § ärvdabalken.

Växjö tingsrätt konstaterade att enligt svensk rätt kan ett testamente återkallas helt formlöst. Den rättsliga regleringen finns i 10 kap. 5 § ärvdabalken och har följande lydelse. Har testator i den ordning som gäller för testamentets upprättande återkallat sitt förordnande eller har han förstört testamenteshandlingen eller eljest otvetydigt givit tillkänna att förordnandet ej längre var uttryck hans yttersta vilja, är förordnandet utan verkan.

För det fall att ett testamente återfinns i original åvilar bevisbördan den som påstår att förordnandet återkallats (jfr bland annat NJA 2017 s. 362 och NJA 1974 s. 646). Bevisbördan åvilar alltså i detta fall brorsbarnen. De hade därmed att bevisa att testatorn otvetydigt givit tillkänna att testamentet inte längre var uttryck för hans yttersta vilja.

Till stöd för att testamentet hade återkallats åberopade brorsbarnen en skriftlig handling som är daterad den 5 juli 2009 och undertecknad med testatorns namn. Handlingen är ställd till nämnde testamentstagare och har följande lydelse ”Härmed återkallar jag samtliga dokument som jag undertecknat. Var vänlig skicka tillbaka dessa och nedanstående försäkran undertecknad i bifogat kuvert”. Det ena brorsbarnet har uppgett att det var han som på testatorns önskan upprättade handlingen i två exemplar, men att det var testatorn som sa vad han skulle skriva och som själv undertecknade handlingen.

Testamentstagaren uppgav att hon aldrig har fått handlingen och hon har även ifrågasatt om det är testatorn som undertecknat handlingen. Tingsrätten hade därmed först att ta ställning till om handlingen är äkta vilket domstolen ansåg. Frågan var då om testatorn härigenom otvetydigt givit tillkänna att testamentet inte längre var uttryck för hans yttersta vilja. Till en början konstaterade tingsrätten att den handling testatorn hade undertecknat har ett kortfattat och lättillgängligt innehåll. Utöver testamentet och en fullmakt har det inte framkommit att testatorn skulle ha undertecknat några dokument som testamentstagaren Vid en samlad bedömning av vad som ovan anförts Tingsrätten ansåg det inte bevisat att testatorn otvetydigt givit tillkänna att testamentet inte längre var uttryck för hans yttersta vilja. Käromålet kunde därmed inte på denna grund vinna bifall.

Det ansågs vidare inte visat att testamentstagaren förmått testatorn att upprätta testamentet genom missbruk av hans oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning. Enligt tingsrätten

Hade det inte framkommit något som egentligen visar på att testatorns tillstånd, vid tidpunkten för testamentets upprättande, var sådant som är att hänföra till oförstånd eller viljesvaghet.

Vad det därefter gäller frågan om han var i beroendeställning till testamentstagaren så är det klarlagt att hon åtagit sig att hjälpa mannen med en juridisk tvisten mot en annan man. Enbart detta förhållande kan emellertid inte utgöra att han var i en sådan beroendeställning som avses i aktuellt lagrum.

Det kan visserligen, enligt tingsrätten, framstå som något märkligt varför kvinnan intresserade sig för testatorn och erbjöd sig att hjälpa honom. Hon har inte heller lämnat någon förklaring till hennes intresse för mannen. Enbart dessa omständigheter kan dock inte tas till intäkt för att hon otillbörligen skulle ha förmått honom att underteckna testamentet.

Sammantaget var det inte visat att kvinnan förmått mannen att upprätta testamentet genom missbruk av hans oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning.

Inte heller på övriga grunder ansågs testamentet ogiltigt.

När det gäller påstående om formfel sa rätten bland annat att ett av testamentsvittnena inte haft någon minnesbild om hon var med vid det här tillfället men uppgett att hon aldrig skulle ha undertecknat testamentet i strid mot formkraven i ärvdabalken, som hon var väl medveten om. Hon har även bekräftat att det är hennes underskrift på testamentet och uppgett att hon inte skulle ha undertecknat ett testamente om hon inte var helt säker på att testator var medveten om vad denne gjorde. Mot bakgrund av att det var närmare 16 år sedan testamentet upprättades är det, menade rätten, inte särskilt märkligt att vittnet inte har någon direkt minnesbild av händelsen.

Göta hovrätt gör inte någon annan bedömning än tingsrätten när det gäller frågan om testamentet återkallats. Av de skäl som tingsrätten angett är det inte visat att den åberopade handlingen är en otvetydig återkallelse av testamentet.

Hovrätten anser vidare att klagandena inte har styrkt att någon av de anförda ogiltighetsgrunderna.  föreligger.

När det gäller det nämnda testamentsvittnets minnesbild säger hovrätten följande: ”Att hon saknar minnesbilder av upprättandet innebär inte att det ska anses sannolikt att formkravet inte uppfyllts (jfr ovan nämnda rättsfall). Sak samma gäller om denna omständighet vägs samman med vad som i övrigt kommit fram om förhållandena vid undertecknandet”.

Käromålet ska därför ogillas även på den grunden och tingsrättens dom ska fastställas.

Instans
Hovrätterna
Rättsområden
Tvist mellan enskilda, Arv, gåva och testamente

Ladda ner dokument

Skapa ett abonnemang på Lexnova Nyheter för att få tillgång till de underliggande domarna.

1 fil tillgänglig