Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Advokat anses ha bjudit affärsman på juridisk rådgivning

En advokat som begärde över en miljon kronor för juridisk rådgivning åt en affärsman anses visserligen ha ingått ett avtal om tjänsterna men både tingsrätten och hovrätten anser att det var fråga om vänskapstjänster.

Advokat anses ha bjudit affärsman på juridisk rådgivning

Juristen hade tidigare en egen advokatbyrå. Under perioden juni-december 2015 utförde han visst arbete åt en mångårig vän som var en etablerad affärsman med stort kontaktnät.

Advokatbyrån fakturerade vännen året därpå men betalningen uteblev. Samma sak hände med fakturor som skickades till affärsmannens egna bolag.

I målet tvistar parterna om huruvida det arbete som advokatbyrån utfört för affärsmannen och hans bolag utgjort en väntjänst som varit gratis eller om ersättning ska utgå, på vilket sätt ersättning i så fall skulle erläggas, vilken omfattning det har varit på det arbete som advokaten utfört samt vad som utgör skälig ersättning för nedlagt arbete.

Vidare tvistar parterna om, för det fall ersättning i pengar inte ska utgå, huruvida svarandena utlovat att tillhandahålla byrån lönsamma uppdrag, om man tillhandahållit sådana uppdrag samt om svaret på den frågan besvaras nekande, om skadestånd i så fall ska utgå.

Advokatbyrån begärde över 1,1 miljoner kronor i ersättning.

En utgångspunkt är, enligt Attunda tingsrätt, att ersättning ska utgå för det arbete som advokaten har utfört om det inte av omständigheterna framgår att någon ersättning inte ska utgå.

När det gäller omständigheter som talar för att ersättning ska utgå ska till en början noteras omfattningen av det arbete som advokaten har lagt ned. Även om det i målet saknas utredning för att närmare avgöra hur många timmar som lagts ned står det ändå klart att det är fråga om ett mycket stort antal timmar, utförda löpande under flera månaders tid. I det arbete som utförts kan annat inte antas än att advokaten har använt sina fackkunskaper som yrkesman och utredningen ger också stöd för att det har varit fråga om arbetsinsatser av kvalificerat slag.

Innehållet i meddelanden mellan männen talar med styrka för att båda parterna var av uppfattningen att någon ersättning på vanligt sätt, det vill säga viss ersättning per nedlagd timme, inte skulle utgå. Mot att ersättning skulle utgå, eller i vart fall att affärsmannen uppfattat det så, talar vidare flera meddelanden som han har skickat till advokaten där han på olika sätt har uttryckt sin stora tacksamhet för det advokaten gjort. I ett mail har han också lovat att han ska klippa advokatens gräsmatta fram till pensionen.

Om parternas avsikt hade varit att affärsmannen löpande skulle erlägga betalning för det arbete som advokaten utförde framstår det för tingsrätten dessutom som märkligt att någon fakturering inte skedde. Fakturering har således skett först mellan ett och tre år efter det att arbetet har utförts. Det sagda gäller med än större styrka då advokatbyrån under hösten 2015 befann sig i en ekonomisk kris och stod inför risken att förlora skatteregistreringar och rentav försättas i konkurs.

En fråga som tingsrätten ställde sig och som har varit föremål för diskussion i målet är varför advokaten skulle ha intresse av att arbeta gratis. Enligt tingsrättens bedömning har utredningen i målet gett ett möjligt svar på den frågan. Advokaten har således enligt vad som framkommit, inte minst genom hans egna uppgifter, sett upp till vännen som en stor affärsman. Han har rentav beskrivit honom som en av de skickligaste affärsmän som han någonsin hade träffat och som hade kontakter med många inflytelserika personer. Det är mot den bakgrunden – och deras kontakter såväl inom näringslivet som privat – ett rimligt antagande att han, genom att arbeta på detta sätt åt klienten, såg en inkörsport till en verksamhet där han kunde tjäna betydligt mer pengar än vad han gjorde som innehavare av advokatfirman.

Advokatbyrån har också under förhandlingen beskrivit vilken debiteringsnorm per timme han hade i advokatfirman och vilken timkostnad han skulle kunna debitera i vissa tänkta uppdrag som affärsmannen skulle kunna förmedla till honom. Han har vidare under förhandlingen uttryckt det som att det skulle vara "guld" för honom att arbeta för de stora företag som affärsmannen.

Vid en sammantagen bedömning ansåg tingsrätten att omständigheterna i målet med styrka talar för att båda parterna från det att advokaten började arbeta fram till den 17 december 2015 var av uppfattningen att någon ersättning på vanligt sätt, det vill säga viss ersättning per nedlagd timme, inte skulle utgå.

Advokatbyrån begärde också ersättning på skadeståndsrättslig grund. En förutsättning för att byrån ska kunna få skadestånd är, enligt tingsrätten, att bolaget har visat att svarandena har utlovat att byrån skulle få uppdrag som var lönsamma, att så inte skett och att skada därav har uppstått. Det ansågs inte visat.

Käromålet ogillades därmed.

Svea hovrätt delar tingsrättens bedömning i en kortfattad dom. 

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

T917_19.PDF

1 MB
Instans
Hovrätterna
Rättsområden
Avtalsrätt, Övrig arbetsrätt, Köprätt, Advokat