En advokatbyrå i Småland stämde en klient, en dansk medborgare, och begärde 83 600 kronor i ersättning för utfört arbete i samband med en tvist angående bättre rätt till fastighet.
Dansken bestred advokatbyråns yrkanden i sin helhet. Han åberopade kvittningsvis att han har en motfordran på advokatbyrån på grund av att arvodet i tingsrätten var alldeles för högt och att han därför har rätt att återfå minst det belopp som advokaten nu fordrar av honom. Vidare hävdade han en motfordran på grund av att advokaten i målet i tingsrätten utförde hans talan på ett försumligt sätt och därmed vållade att han fråndömdes sin fastighet.
Växjö tingsrätt konstaterar inledningsvis att den rättsliga utgångspunkten för domstolen när det gäller frågan om vad en advokat har rätt till för ersättning för sitt uppdrag är en analog tillämpning av köplagen (jfr Hellner m.fl., Speciell avtalsrätt II, Kontraktsrätt, första häftet, femte upplagan, s. 240). Det innebär bland annat att om parterna inte har kommit överens om ett pris ska beställaren betala vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.
Det är advokaten som har bevisbördan för de omständigheter som är avgörande för den skälighetsbedömning som domstolen ska göra.
I det här fallet finns ett avtal om en juridisk tjänst på löpande räkning till ett timpris vid förlust i hovrätten om 2 200 kronor inklusive moms. Advokatbyrån har hänvisat till en dom från Hovrätten för Nedre Norrland den 1 oktober 2020 i mål FT 455-19. I målet mellan två näringsidkare hade parterna kommit överens om timpriset och beräkningssättet, dvs. arbete på löpande räkning, på motsvarande sätt som i det här målet. Mot den bakgrunden fann hovrätten att det pris som fakturerats för den utförda tjänsten fick anses följa av parternas avtal. Eftersom priset fick anses följa av parternas avtal skulle enligt hovrätten inte någon skälighetsbedömning av priset göras (jfr. t.ex. rättsfallet NJA 1996 s. 663).
Det sagda innebär att det mellan advokaten och klienten överenskomna timpriset i det nu aktuella målet ska gälla. Frågan i målet blir därmed om antalet debiterade timmar kan anses vara skäligt.
Fakturan i målet upptar åtgärder för en ansökan om prövningstillstånd i hovrätten. Det sagda innebär att omständigheterna i målet var väl kända för ombudet och det kan därför knappast ha varit gagneligt att ingående på nytt gå igenom i målet ingivna handlingar samt att avlyssna de förhör som hade tagits upp vid tingsrätten. Mot den angivna bakgrunden framstår yrkade 38 timmars arbete som mycket högt, även med beaktande av att vissa överväganden måste göras i anledning av att ny bevisning i form av en person som påstods ha undertecknat köpebrevet framkom.
Det är, enligt domstolen, även bestickande att enkla åtgärder tagit förhållandevis lång tid. Här kan nämnas bl.a. följande. Skrivelse till tingsrätten med beställning av ljudfiler avfattas och avsändes – 12 minuter, skrivelse till huvudmannen med kopia på tingsrättens autosvar på det ingivna överklagandet avfattas och avsändes – 12 minuter, ljudinspelningar vittnesförhör från HF erhålles, samtliga ljudfiler sparas ned – 24 minuter, hovrättens underrättelse att anstånd beviljas (dock kortare tid) erhålles och genomgås samt kopia till huvudmannen – 12 minuter, hovrättens dagbok rekvireras, erhålles och genomgås – 12 minuter, sökt huvudmannen per telefon och mail, utan framgång, angående kommande komplettering av överklagande – 18 minuter.
Mot den angivna bakgrunden anser tingsrätten att den nedlagda tiden på de åtgärder som framgår av kostnadsräkningen är för hög. Dock har advokaten utan kostnad genomfört ett överklagande till Högsta domstolen med begäran om prövningstillstånd.
Med hänsyn tagen också till den tid som kan beräknas ha åtgått för överklagandet till Högsta domstolen får advokatbyrån anses ha visat att det yrkade beloppet framstår som skäligt.
Klientens ena motfordran har avsett ett skadestånd på grund av att advokaten har utfört hans talan i målet vid tingsrätten och hovrätten på ett så klandervärt sätt men det anser inte rätten att klienten har fog för.
När det gäller den andra påstådda motfordran avser den att advokaten har debiterat ett alldeles för högt belopp vid tingsrätten.
Även om det är klienten som har bevisbördan för sitt påstående om motfordran kan man inte bortse från att det är advokaten som allmänt sett har bevisbördan för att hans yrkande om ersättning är skäligt.
Vid sin prövning finner tingsrätten att det arbete om 179 timmar som advokaten yrkat ersättning för vid tingsrätten inte framstår som skäligt, särskilt inte som motpartsombudet yrkat ersättning för 55 timmars arbete. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att överdebiteringen i vart fall minst motsvarar de 38 timmar som detta mål handlar om.
Det sagda innebär att klientens yrkande om motfordran avseende advokatens ersättning vid tingsrätten ska bifallas upp till det yrkade beloppet. Sammanfattningsvis betyder detta att Advokatbyråns talan ska ogillas.