Mellan den 67-årige mannen och Svenska Läkemedelsförsäkringen AB gäller ”Åtagande att utge ersättning för läkemedelsskada”. Genom Åtagandet har Svenska Läkemedelsförsäkringen AB (SLF) åtagit sig att ersätta mannen för eventuella personskador orsakade av vissa läkemedel enligt de förutsättningar och i den omfattning som anges i Åtagandet. Vaccinet Comirnaty, ett vaccin mot Covid-19, är ett läkemedel som omfattas av åtagandet.
En läkemedelsskada definieras i 3 § i åtagandet som personskada som med övervägande sannolikhet har orsakats genom medicinering eller annan användning av läkemedel i sjuk- och hälsovårdande syfte eller i klinisk prövning av läkemedel. Av 8 § i åtagandet framgår att ersättning för läkemedelsskada bestäms enligt 5 kap. 1–5 §§ och 6 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) i den mån inte annat föreskrivs enligt punkterna 8.1–8.4 i åtagandet.
67-åringen har vaccinerats med två doser av Comirnaty; en dos den 30 juni 2021 och en dos den 14 augusti 2021. Han har drabbats av medicinska besvär i form av illamående, yrsel, hjärtflimmer och stroke. Den sistnämnda inträffade i januari 2022 då mannen insjuknade akut och fick neurologiska bortfallssymtom med talsvårigheter och en svaghet i sin högra arm. Hans journalanteckningar som har givits in i målet är ostridiga till sitt innehåll.
Den 21 januari 2022 gjorde mannen en skadeanmälan till SLF och begärde på så sätt ersättning enligt åtagandet. I ett beslut av den 29 november 2022 meddelade SLF att det inte var övervägande sannolikt att besvären var orsakade av aktuellt vaccin och att någon ersättning inte kunde lämnas för den anmälda skadan. 67-åringen överklagade beslutet till Läkemedelsskadenämnden som i yttrande den 6 februari 2024 instämde i SLF:s bedömning att han inte hade rätt till ersättning enligt åtagandet.
I ett brev av den 9 februari 2024 meddelade SLF att SLF, mot bakgrund av vad Läkemedelsskadenämnden anfört, stod fast vid sitt tidigare beslut att någon försäkringsersättning inte skulle utges.
Mannen har yrkat att tingsrätten ska förpliktiga Svenska Läkemedelsförsäkringen AB att till honom utge försäkringsersättning med 565 737 kronor jämte ränta. Grunden är att han har ådragit sig personskada bestående av att han drabbats av illamående, yrsel, hjärtflimmer och stroke efter vaccination med Comirnaty mot Covid-19.
Det föreligger övervägande sannolikhet för samband mellan läkemedlet och personskadan som han har drabbats av vilket innebär att han har rätt till ersättning i enlighet med 3 § i åtagandet. Före skadan var han väsentligen frisk bortsett från diabetes typ 2. Hans diabetes var och är alltjämt välreglerad utan komplikationer. Han har inte haft några för skadan relevanta besvär före de aktuella vaccinationerna.
Läkemedelsförsäkringen kontrar med att redan före vaccinationerna led 67-åringen av fysiska besvär och hans besvär har uppkommit av andra orsaker än i samband med vaccinationen. Sedan april 2021 har han besvärats av snabbare hjärtrytm vilket föranledde honom att söka vård före den första vaccinationen med Comirnaty. Han hade också diabetes typ 2, förhöjda blodfetter, förhöjt blodtryck samt ett tidigare smärttillstånd från nacken före vaccinationerna med Comirnaty.
Hans sjukskrivning på grund av förmaksflimmer, diabetes och covid är orsakat av andra omständigheter än vaccineringen. Det finns inte stöd från vare sig vetenskapliga studier eller rapporter om biverkningar att mannens besvär med illamående och yrsel orsakats av vaccinationen med Comirnaty. Det finns inte heller stöd för att vare sig förmaksflimret eller infarkten (stroke) orsakats av vaccinationen med Comirnaty.
Stockholms tingsrätt, vars dom överklagats, börjar med att slå fast att beviskravet ska förstås som att orsakssambandet mellan vaccinationen och skadan ska vara mer sannolikt än någon annan tänkbar förklaring till skadan (jfr Svea hovrätts dom den 31 maj 2017 i mål nr T 4294-16).
Utredningen ger, enligt tingsrätten, stöd för att 67-åringen drabbades av illamående och yrsel efter vaccinationerna samt hade fortsatta besvär med hjärtklappning. Till stöd för att det föreligger ett orsakssamband mellan vaccinet och hans besvär har 67-åringen även åberopat ett utlåtande och förhör med en specialistläkare i internmedicin och kardiologi. Denne har kommit till slutsatsen att det kan finnas ett samband mellan vaccinationerna och utlösandet av förmaksflimmer som sedermera ledde till en stroke.
Till stöd för sin slutsats har specialisten i huvudsak noterat den tidsmässiga korrelationen mellan att 67-åringen vaccinerades och att han fick symptom på arytmi samt det faktum att han en tid efter stroken blev helt besvärsfri. 67-åringen har därutöver anfört att förmaksflimmer kan triggas av olika stressfaktorer. En kraftfull immunologisk reaktion kan vara en sådan faktor och uppstå i samband med vaccination.
De av SLF åberopade partssakkunniga har funnit att det inte föreligger något samband mellan vaccinationerna och mannens besvär. En är specialist i akut/allmän medicin och utbildad i försäkringsmedicinska sambandsbedömningar. Han säger att det inte finns stöd för att Comirnaty kan orsaka långvariga eller bestående besvär av denna karaktär. Vidare noterar han att det inte finns någon studie vare sig före eller efter vaccinets framtagande som visar på att vaccinet leder till en ökad risk för förmaksflimmer eller andra hjärtrytmrubbningar.
En annan av vittnena är specialistläkare i internmedicin och kardiologi och han menar att studier inte har kunnat hitta någon koppling mellan Comirnaty och förmaksflimmer eller stroke.
Av avgörande betydelse när läkarnas bedömningar skiljer sig åt är, enligt tingsrätten, vilka skäl respektive läkare åberopar för sina slutsatser (jfr rättsfallet NJA 2001 s. 657). Det av 67-åringen åberopade tidsmässiga sambandet bedömer tingsrätten försvagas av det faktum att han redan i tiden innan vaccinationerna uppvisade symtom på förmaksflimmer och att det i hans fall förelåg flertalet riskfaktorer för såväl förmaksflimmer som stroke.
Av särskild betydelse anser tingsrätten det är vilket vetenskapligt stöd det finns för att vaccinet kunnat ge upphov till besvären och i vad mån besvären kan förklaras av konkurrerande orsaker. De av Läkemedelsförsäkringen åberopade specialisterna har samstämmigt redogjort för att vaccinet inte kan orsaka förmaksflimmer eller stroke. Tingsrätten anser att de båda specialisterna angett de mest övertygande skälen för sina slutsatser. Mot denna bakgrund anser tingsrätten att 67-åringen inte har gjort det övervägande sannolikt att hans besvär orsakats av vaccinationen med Comirnaty. Det föreligger därmed ingen rätt till ersättning och käromålet ska som en följd ogillas.
Domen har överklagats till Svea hovrätt.