Föraren av brandbilen åtalades för grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada. Enligt åklagaren har han framfört en brandbil (lastbil) och i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingats av omständigheterna. Han har i samband med en utryckningskörning inte haft erforderlig uppmärksamhet på det egna fordonets manövrering och på omgivande trafik när han skulle göra en vänstersväng från högerfilen på motorväg för att korsa en katastroföverfart, vilket lett till att en personbil kört in i brandbilen, vilket orsakade en kollision med omfattande fordons- och personskador.
Framförandet har även utsatt eventuell övrig trafik för stor fara. Brottet bör bedömas som grovt eftersom mannen i egenskap av brandman genomfört en riskfylld manövrering med ett tungt fordon på en motorväg, vilket orsakat en allvarlig trafikolycka, och han har därmed förfarit grovt oaktsamt då körsättet innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag.
En man och en kvinna i den påkörda bilen skadades. Kvinnan drabbades av revbensfrakturer, urledglidna axlar, frakturer på tår, uppslittrade frakturer på högra skenben och vadben, fotfraktur samt fotledsfrakturer. Vidare skador på båda biceps samt tillfälligt sänkt medvetandegrad. Hennes make fick hudavskrapningar i ansiktet och vänstra arm och hand, fraktur på bröstbenet med bakombelägen blödning, revbensfrakturer, sammanpressad ländkota, uppsplittrad fraktur på högra skenbenets fotled, fraktur på högra mellanfotsben och urledglidna mellanfotsben samt knäskada, axelskador och tillfälligt sänkt medvetandegrad.
I målet är klarlagt att en trafikolycka inträffade på motorvägen E4 i norrgående riktning i närheten av Vaggeryd den 6 juni 2023 omkring klockan 14.00 eller strax därefter. Olyckan inträffade i samband med att en brandbil förd av den tilltalade, som var på väg till en annan trafikolycksplats längs E4, med en motorcykel och en personbil inblandade, skulle ändra körriktning genom att passera via en katastroföverfart för att fortsätta i södergående riktning. Vid olyckan påkördes brandbilen av en personbilen, en Toyota RAV4, av fordonsår 2021, vilken framfördes av nämnda makar som främre passagerare. Brandbilsföraren ådrog sig inga personskador vid olyckan.
Jönköpings tingsrätt konstaterade inledningsvis att föraren har uppgett att hans fordon i samband med körningen använde både blåljus och siren, dvs. både ljus- och ljudsignaler. Han har inte angett huruvida han minns det eller om det är en slutsats beroende på att det alltid är denna kombination som används. Två vittnen har varit säkra på att i allt fall ljussignaler har använts. Ett tredje vittne har uppgett att hon varken såg blåljus eller hörde några sirener.
En av des skadade har uppgett att han inte vet om brandbilen använde blåljus eller sirener. Hans maka har uppgett att hon inte hörde några sirener och att hon inte minns något blåljus.
Genom de fotografier som åberopats av föraren över den aktuella platsen är det klarlagt att det har varit fråga om en över 500 meter i det närmaste rak vägsträcka vilken föregått kollisionspunkten. Med hänsyn härtill samt att det varit dagtid under sommaren med uppehållsväder måste siktförhållandena, enligt tingsrätten, ha varit mycket gynnsamma.
Eftersom den tilltalade har varit under utryckning och sedan han kommit upp i fart hållit en hastighet föreskriven för vägsträckan eller något däröver samt att det förekommit ett flertal lastbilar i höger körfält kan det hållas för visst att han har haft sitt fordon placerat i vänster körfält fram till dess att han påbörjade manövern för vänstersväng i nära anslutning till katastroföverfarten. Det betyder att bakomliggande trafik på långt håll bör ha haft möjlighet att iaktta utryckningsfordonet. De har haft att lämna fri väg för detta fordon utöver att det allmänt gäller att förare är skyldiga att anpassa sin hastighet sådan att de kan stanna för framförvarande hinder.
Tingsrätten konstaterade, särskilt mot bakgrund av att två andra utryckningsfordon, nämligen dels styrkeledarens, dels den andra gruppens, bestående av tre brandmän i en brandbil (släckbil), valt att passera över katastroföverfarten att den tilltalade mannen inte kan lastas för att han valde samma körväg.
När det gäller den manöver som mannen har företagit i samband med vänstersvängen in på katastroföverfarten har det inte lagts fram några särskilda regler eller riktlinjer för hur en sådan manöver ska utföras.
Enligt tingsrättens mening finns det sammantaget flera omständigheter som snarare talar för att det kan ha varit bristande uppsikt framåt från den drabbade föraren sida som har utgjort den främsta orsaken till att olyckan har inträffat. Det kan i och för sig inte uteslutas att den tilltalade möjligen i någon mån kan ha bidragit till olyckan genom att brista i uppmärksamhet; detta är emellertid under dessa förhållanden inte styrkt. Mot bakgrund härav skulle åtalet ogillas.
Göta hovrätt finner, i likhet med tingsrätten, att brandbilsförarens uppgifter om den egna körningen och vilka försiktighetsåtgärder han vidtog inte är motbevisade. Hovrätten har därmed att utgå från dessa vid bedömningen av vilken grad av aktsamhet som han iakttog vid tillfället.
Den tilltalade föraren använde, enligt egen utsago, brandbilens olika ljud- och ljussignaler, tillsåg att bakomvarande trafik uppmärksammade brandbilen och att hastigheten på det egna fordonet och bakomvarande trafik sänktes, samt kontrollerade omgivande trafik genom att titta i backspeglar och gav tecken när han skulle genomföra överfarten.
Det har således inte varit fråga om ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Tvärt om framstår det för hovrätten som att han vidtog alla försiktighetsåtgärder som rimligen kunde krävas av honom i den aktuella situationen.
Av utredningen går det inte att dra några säkra slutsatser huruvida kollisionen som följde berodde på att den tilltalade av rent misstag inte såg målsägandenas fordon, något annat förhållande eller en kombination av omständigheter. Av dessa skäl anser alltså även hovrätten att åklagaren inte har förmått visa att han brustit i uppmärksamhet eller på annat sätt förfarit oaktsamt i sådan grad att han ska dömas för de åtalade gärningarna. Tingsrättens friande domslut ska därmed fastställas.