Den 7 september 2018 slöt entreprenadfirman Prestigo AB och två makar ett totalentreprenadkontrakt avseende uppförande av tillbyggnad till befintligt hus på en fastighet i Sigtuna. Tillbyggnaden skulle bestå av två våningar och uppställas på en byggyta om 47 kvadratmeter.
Avtalet, som vad avser beställt arbete och kostnader i sin helhet hänvisade till en offert avsåg totalentreprenad. Byggstart var i november 2018 och den beräknade byggtiden var tre månader. Slutbesiktning ägde rum i mars 2019.
Prestigo försattes i konkurs och fordran i sin helhet har överlåtits av Prestigos konkursbo till Prestigo Väst AB.
Prestigo yrkar att makarna ska betala 128 740 kronor jämte ränta.
Fordran avser bland annat en fönsterdörr som entreprenören menar att makarna beställt men inte gått att använda då den är utåtgående och det handlar om en fransk balkong som är i vägen för dörren. Entreprenören har inte kunnat lämna tillbaka dörren till leverantören, eftersom dörren krävt särskilda anpassningar.
Makarna har berättat att fönsterdörren skulle placeras på våning två i huset och att det var en så kallad fransk balkong. Fönsterdörren som var beställd var utåtgående, vilket inte är möjlig att använda för en fransk balkong. Makarna uppgav att det inte framgått av kärandens kommunikation att det skulle vara en utåtgående dörr, utan bara en dörr till en fransk balkong. De fick vetskap om att dörren var fel först när dörren anlände till deras hus.
Svarandena pekade på ABS p. 3 första stycket första meningen, där det anges att entreprenören förutsätts före avgivandet av anbud ha skaffat sig den kännedom om arbetsområdet och andra förhållanden av betydelse som kan erhållas genom besök på platsen. Käranden, som var ansvarig för entreprenaden, måste dock enligt Attunda tingsrätt ha ”förstått att en utåtgående dörr till en fransk balkong är uppenbart olämplig eller haft sådan kännedom om området att de borde förstått det. Även om svarandena känt till att dörren var utåtgående ska entreprenören enligt ABS 09 p. 5 upplysa eller i förekommande fall avråda beställaren om sådant som är av betydelse för beställaren, vilket en sådan dörr måste vara”.
Attunda tingsrätt anser att förhållandena är sådana att kärandena inte lyckats styrka att svarandena känt till dörrens beskaffenhet, men även om käranden gjort så hade det varit deras ansvar att känna till olämpligheten i dörrens beskaffenhet och avrått svarandena från en utåtgående dörr. Käranden har därför inte styrkt att svarandena ska betala för den felbeställda dörren.
Käranden har vidare gjort gällande att de har haft kostnader för tillkommande elarbeten och infräsning av räcke med mera samt har hänvisat till bland annat fakturor. Makarna har båda berättat under sina förhör att vissa justeringar gjordes av elarbetena, att det bland annat skulle finnas ett USB-uttag på eluttagen och ljus under fönsterna samt infräsning av räcke, men att båda uppfattade att allt det skulle ingå i det pris de kommit överens om i offerten.
Enligt 51 § konsumenttjänstlagen p. 2 gäller vid småhusentreprenad vad konsumenten påstår har avtalats om priset om inte annat framgår av ett skriftligt avtal eller av omständigheterna i övrigt. Det finns enligt tingsrätten inte någon bevisning från käranden som motbevisar deras uppgifter om att det avtalade priset inkluderade de kostnader som käranden benämnt som tillkommande. Käranden har därför inte styrkt att svarandena ska betala för tillkommande arbeten.
Inte heller har entreprenören styrkt sin fordran beträffande ROT-avdrag då han inte lyckats vederlägga makarnas uppgifter om att det funnits utrymme för att söka ROT-avdrag i större utsträckning än entreprenören gjort.
Tingsrätten anser slutligen att svarandena styrkt sin kvittningsgilla motfordran i form av fel på tak. Tingsrätten har alltså funnit att käranden inte lyckats styrka någon del av sin fordran bortsett från del som är vitsordad. Den faller dock bort eftersom svarandena lyckats styrka en kvittningsgill motfordran i form av brister i takläggningen. Det sagda innebär att käromålet ska ogillas.