Åklagaren yrkade vid Gävle tingsrätt att ett företag skulle betala företagsbot om 400 000 kronor för brott i samband med arbete på Norra Skeppsbron i Gävle.
En arbetare hade i mars 2017 utfört arbete för företaget räkning med att riva eller justera en byggnadsställning som inte var komplett. Fasta fallskydd hade saknats. Under arbetet lossnade en fästanordning och mannen föll sex meter till marken. Skadorna ledde till att mannen sjukskrevs i åtminstone ett halvår.
Åklagaren menade att företaget haft skyddsansvar för mannen och att gjort sig skyldiga till oaktsamhetsbrott när det inte uppfyllt de krav som ställs enligt arbetsmiljölagen för förebyggande av olycksfall. Oaktsamheten bestod i att inte tillräckligt noggrann riskanalys, bland annat av den aktuella byggnadsställningen och av fallrisken.
Tingsrätten konstaterade inledningsvis att arbetaren inte bar personligt fallskydd vid nedmonteringen av byggnadsställningen. Utgångspunkten var därför att han ramlat på grund av detta.
En arbetsgivare har dock skäl att anta en arbetstagare, genom som sin grundutbildning, har relevant kompetens att arbeta med byggnadsställning samt med personligt fallskydd. Företaget hade därför haft anledning att lita på att den aktuella mannen på eget initiativ skulle iaktta de säkerhetsregler som följde på arbetet.
Något arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada hade enligt domstolen därför inte visats och ogillade åtalet.
Hovrätten för Nedre Norrland noterar att en arbetsgivares ansvar enligt arbetsmiljölagen är långtgående. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att en arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall och ska på ett systematiskt sätt planera och kontrollera så att verksamheten uppfyller säkerhetskraven.
Enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling – vilken kompletterar arbetsmiljölagen – anges att en plan ska upprättas för hur uppförandet, användningen och nedmonteringen av en byggnadsställning ska ske.
Planen ska till exempel beskriva hur de som uppför eller monterar ner ställning ska skyddas mot fall, vilket i första hand ska göras genom att garantera att skyddsräcke finns på plats, att ett temporärt räckesystem finns eller – i tredje hand – att arbetstagaren använder personlig skyddsutrustning.
Hovrätten bedömer att företaget var oaktsamt när det inte utförde någon undersökning av arbetsförhållande på platsen eller en bedömning av vilka risker det fanns i arbetet med nedmonteringen av byggnadsställningen.
Emellertid har den aktuella mannen genomgått en utbildning i vilken han fått lära sig om användandet av skyddsutrustning vid dylika arbeten. Han har alltså varit medveten om i vilka situationer man ska använda skyddsutrustning och hur arbetet med att riva byggnadsställning ska utföras på ett säkert sätt. Ändå har han avstått från att fråga efter adekvat skyddsutrustning.
Mot den bakgrunden anser hovrätten att ett tillräckligt starkt orsakssamband mellan företagets företrädares oaktsamhet och effekten av denna oaktsamhet inte finns. Tingsrättens friande dom fastställs därför.
Två ledamöter var skiljaktiga och ansåg att om en tillräcklig riskinventering genomförts hade ansvarig företrädare för företaget haft att tillse att de personliga fallskydd som fanns använts eller vart fall att instruktioner skulle ha lämnats om hur arbetet kunde utföras på ett säkert sätt.
Detta med beaktande av att det var målsägandens första dag på arbetet, han inte tidigare arbetat med byggnadsställningar samt att inte fick någon personlig skyddsutrustning utlämnad till sig. Hade ansvarig företrädare vidtagit sådana åtgärder hade fallet och skadan inte uppstått, skrev de skiljaktiga och bedömde att bolaget skulle åläggas företagsbot.