Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Jurist tvingas slutredovisa och betala skadestånd till dödsbo

Tingsrätten slår fast att en jurist personligen haft ett uppdrag av ett dödsbo att göra boutredningen. Juristen måste nu vid äventyr av vite avge slutredovisning och ska betala skadestånd till dödsboet som tvingats anlita ombud för att trycka på juristen.

Jurist tvingas slutredovisa och betala skadestånd till dödsbo

Den 22 februari 2018 avled mannen vars dödsbo och dess två delägare nu valt att strida med juristen som skulle sköta boutredningen. Den 9 mars 2018 undertecknande en av delägarna och juristen en handling benämnd Uppdragsavtal, i vilken angavs att juristen ”på uppdrag av E Nilssons Juridik, del av E Nilssons Begravningsbyrå AB i Växjö eller den ombudet förordnar i sitt ställe” fick i uppdrag att utföra vissa åtgärder som angavs under rubrikerna ”Boutredning/förvaltning” och ”Bouppteckning”. Handlingen hade författats av juristen.

Juristen upprättade senare ytterligare en handling benämnd Uppdragsavtal med datering den 19 juni 2018 i vilken anges att juristen, Juristbyrån ONTO, eller den ombudet förordnar i sitt ställe, av ”nämnd beställare” för [dödsboet] får i uppdrag att utföra vissa åtgärder som anges under rubriken ”Boutredning/förvaltning/avyttring/arvskifte/slutredovisning”.

Grundläggande för bedömningen av yrkandena i målet är om juristen, som dödsboet påstår, den 19 juni 2018 personligen fått ett uppdrag av dödsboet som innebär att han är skyldig att avge redovisning till dödsboet för sin förvaltning. Vidare har tingsrätten i så fall att bedöma om tiden för redovisning inträtt samt om juristen har vållat dödsboet skada som han ska ersätta.

Lunds tingsrätt konstaterar till att börja med att den skriftliga avtalshandlingen har, när det gäller angivandet av parterna i avtalet, en i viss mån oklar utformning, men att det är fråga om utförande av uppdrag för dödsboets räkning är med hänsyn till innehållet i uppdraget uppenbart.

Redan det skriftliga avtalets lydelse ger, enligt rätten, vid handen att det är juristen personligen som är avtalspart och den som åtagit sig uppdraget åt dödsboet.

Till detta kommer att uppdraget måste betraktas som ett uppdrag av personlig natur, som typiskt sett förutsätter ett förtroende mellan uppdragsgivaren och uppdragstagaren, och inte ett företagsuppdrag av mera schablonartat slag.

Dödsboet har alltså visat att juristen personligen åtagit sig ett uppdrag att utföra de åtgärder som anges i avtalshandlingen.

Innebär då uppdraget att juristen är skyldig att avge slutredovisning och ska han föreläggas att avge slutredovisning? Det följer såväl av avtalets lydelse som av uppdragets natur att juristen har en plikt att redovisa sin förvaltning av dödsboets egendom. Juristen har mottagit pengar och andra tillgångar för dödsboets räkning och har en skyldighet att, om och när uppdraget upphört, lämna upplysningar om hur denna egendom använts och lämna tillbaka egendom som tillhör dödsboet.

Dödsboet lyckas visa att juristens uppdrag för dödsboets räkning har upphört. Dödsboet har genom delägaren redan den 25 februari 2019 sagt upp hans uppdrag. Juristens svar kan inte förstås på annat sätt än att han accepterat att uppdraget upphört och att han därför haft att avge slutredovisning, vilket han också i dessa skrivelser sagt att han ska göra inom 6-8 veckor

Bevisbördan för att sådan redovisning har lämnats åvilar juristen. Han har varken påstått att han lämnat slutredovisning för sin förvaltning eller åberopat någon bevisning för att så skulle vara fallet.

En uppdragstagare måste ges viss rimlig tid att lämna slutredovisning för sin förvaltning av huvudmannens egendom. Denna rimliga tid har för länge sedan passerat och dödsboets yrkande om att han ska avge slutredovisning ska därför bifallas.

Med hänsyn till den långa tidsutdräkten och juristens ovilja att, trots upprepade påtryckningar från dödsboet, lämna slutredovisning bör förpliktelsen att avge slutredovisning förenas med föreläggande om vite med 20 000 kronor.

Dödsboet har och har haft ett berättigat intresse av att juristen skulle avge slutredovisning, om inte annat för att ett arvskifte skulle kunna ske. Det har varit motiverat att dödsboet anlitat juridiskt biträde för att utöva påtryckningar på juristen att avge slutredovisning. Den kostnad som detta medfört bör i den del som yrkandet om skadeståndet avser inte betraktas som rättegångskostnad utan som en skada för dödsboet. Juristen har genom sin underlåtenhet att avge slutredovisning vållat dödsboet den angivna skadan och ska ersätta den.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

T5611-20.pdf

1 MB
Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Avtalsrätt, Övrig arbetsrätt, Arv, gåva och testamente