Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Oenig HFD undanröjer förhandsbesked om euro som redovisningsvaluta

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, undanröjer tre förhandsbesked och avvisar ansökningarna från tre svenska bolag som genom obligationsemissioner lånar ut pengar internt i sin koncern. HFD:s minoritet anser att en prövning i sak borde ha mynnat ut i den skattemässiga valutaexponering som de svenska reglerna innebär inte strider mot EU-rätten.

Tre svenska aktiebolag som är dotterbolag till ett polskt bolag ansökte i Skatterättsnämnden i separata ärenden om förhandsbesked. Bolagens verksamhet går ut på att genom emission av obligationer låna pengar för vidare utlåning till bolag inom samma koncern. Bolaget har euro som redovisningsvaluta och måste därför för deklarationsändamål räkna om posterna i balans- och resultaträkning till svenska kronor enligt ett visst omräkningsförfarande.

Fordringar och skulder i annan valuta än euro ska värderas till växelkursen vid beskattningsårets utgång – så att en kursuppgång i en viss valuta leder till att en fordran och en skuld i den valutan stiger lika mycket och att kursvinster och kursförluster tar ut varandra. När en fordran i euro avyttras beräknas kapitalvinsten med utgångspunkt i den historiska anskaffningsutgiften i svenska kronor. En kursuppgång under innehavstiden påverkar i och med detta inte anskaffningsutgiften utan beskattas som en kapitalvinst. Motsvarande kursuppgång på en skuld i euro är däremot inte avdragsgill.

Bolagen har alla emitterat obligationslån i euro i syfte att finansiera lån till moderbolaget i samma valuta och på i huvudsak samma villkor.

Tanken med förhandsbeskeden var att få klarhet i om fordringar på moderbolaget utgjorde lager- eller kapitaltillgångar. Om det handlade om kapitaltillgångar ville man veta hur valutakursförändringar skulle hanteras. Om en valutakursförlust på en skuld i euro inte är avdragsgill för ett bolag med euro som redovisningsvaluta när både in- och utlåning sker i euro ville man ha svar på om detta är förenligt med EU-rätten. I så fall är nämligen en kursvinst på en fordran skattepliktig samtidigt som det inte går att få avdrag för motsvarande kursförlust.

Skatterättsnämnden ansåg i sin bedömning att fordringarna inte var lagertillgångar, att en valutakursförlust på en skuld i euro inte får dras av och att avdragsförbudet i fråga inte strider mot den EU-rättsliga fria rörligheten för kapital.

Skatteverket begärde att Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, skulle fastställa de tre förhandsbeskeden. Bolagen yrkade samtidigt på ändring. Fordringarna borde förklaras utgöra lagertillgångar och annars borde ett bolag med euro som redovisningsvaluta ha rätt till avdrag på en skuld i euro. Bolaget ansåg även att HFD borde inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

HFD beslutar nu att undanröja förhandsbeskedet och att inte inhämta något förhandsavgörande.

Förhandsbesked ska tjäna som en möjlighet att inför förestående affärer och andra rättshandlingar få klarhet i hur förfarandet kommer att bedömas i beskattningshänseende – och ska inte ”erbjuda en, vid sidan av det ordinarie skatteförfarandet, alternativ ordning för prövning av redan genomförda transaktioner”. Det måste också finnas ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande.

Bolagen säger sig överväga att avveckla verksamheten eller ändra redovisningsvaluta från euro till kronor om man får negativt besked. Man har dock inte gjort gällande att man överväger någon ny emission med efterföljande vidareutlåning – som man vid ett negativt besked skulle avstå ifrån.

Att man eventuellt kommer att avveckla verksamheten gör inte att bolagen står inför en valsituation av det slag som krävs för att det ska anses vara av vikt för bolaget med ett förhandsbesked, menar HFD. Uppgifterna om ett eventuellt byte av redovisningsvaluta är samtidigt ”allmänt hållna” och enligt domstolen är det inte möjligt att bedöma om detta är ett realistiskt alternativ. Ett byte av redovisningsvaluta kan som tidigast också bli aktuellt vid ingången av räkenskapsåret 2021 – och de obligationslån som är föremål för ansökan om förhandsbesked har redan helt eller till stor del förfallit till betalning.

Det kan i och med detta inte anses vara av vikt för bolaget att förhandsbesked lämnas. Det har samtidigt inte kommit fram att de frågor som ställts i ansökan är av det slag att de av prejudikatskäl bör besvaras i förhandsbesked. Skatterättsnämnden borde därför inte ha lämnat några förhandsbesked till bolagen och deras ansökningar avvisas nu.

Två justitieråd är dock skiljaktiga och vill istället fastställa förhandsbeskeden. Den EU-rättsliga frågan är enligt de skiljaktiga ledamöterna så prejudikatintressant att ansökningarna borde ha prövats i sak. Prövningen borde ha mynnat ut i slutsatsen att det svenska systemet inte strider mot den fria rörligheten för kapital eller etableringsfriheten, enligt de skiljaktiga ledamöterna.

Instans
Högsta förvaltningsdomstolen
Rättsområden
Revision och granskning, Internationell beskattning, Inkomstskatt - företag, Deklaration och förfarande, Skatteprocess, Fri rörlighet