Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Högsbo Sjukhus ansökte om tillstånd hos Datainspektionen, numera Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, till kamerabevakning av sjukhusets huvudentré och entré på byggnadens baksida. IMY beviljade den 8 oktober 2020 sjukhuset tillstånd till kamerabevakning av platserna alla dagar dygnet runt i samband med påringning. Tillståndet innefattade bevakning i realtid som fick pågå till dess att samtalet avslutades. Även avlyssning genom porttelefon fick ske i samband med påringning och till dess att samtalet avslutades. Tillståndet innefattade inte inspelning eller lagring av bilder.
Västra Götalandsregionen överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm och yrkade i första hand att kamerabevakning skulle få ske i realtid dygnet runt med bildinspelning vid huvudentrén till byggnad 1 vid Högsbo sjukhus. I andra hand yrkades att kamerabevakning skulle få ske i realtid dygnet runt vid den nämnda entrén.
Till stöd anfördes att den aktuella entrén var en sådan plats där det fanns en förhöjd hotbild mot människor. På sjukhusområdet fanns en rehabiliteringsmottagning som vårdade patienter med skottskador vilket kunde leda till oroligheter runtomkring. Det hade även inträffat incidenter på sjukhuset där obehöriga tog sig in i byggnader för att söka skydd och sovplats vilket påverkade personalen negativt.
IMY ansåg att överklagandet skulle avslås och poängterade att ett sjukhus var en plats där integritetsintresset generellt väger mycket tungt. Den aktuella bevakningen skulle omfatta ett stort antal personer, varav många skulle vara i behov av vård och befinna sig i en utsatt situation. Den redovisade brottsligheten var inte heller av sådan art eller omfattning att huvudentrén var att anse som brottsutsatt i kamerabevakningslagens mening.
Förvaltningsrätten konstaterade att vid bedömningen av intresset av kamerabevakning skulle särskilt beaktas om det behövdes för bevakning av en brottsutsatt plats för att förebygga och utreda framtida brott. En plats där det någon gång hade inträffat enstaka brott var inte brottsutsatt men det krävdes inte att brottsligheten var ovanligt hög på platsen i förhållande till jämförbara platser för att den skulle anses vara brottsutsatt eller att det kunde presenteras statistik över brottsligheten på den aktuella platsen (se prop. 2017/18:231 s. 143).
Tillstånd till kamerabevakning kunde även beviljas för en plats där det av särskild anledning fanns risk för angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet eller på egendom. Med detta avsågs i första hand platser som inte kunde anses vara brottsutsatta men där det ändå fanns en särskild risk för vissa typer av brott jämfört med andra platser i samhället. Det kunde röra sig om platser där det av olika skäl kunde konstateras en förhöjd hotbild mot människor som vistades på platsen eller mot egendom som fanns där.
Enligt förvaltningsrätten var huvudentrén inte att anse som brottsutsatt i kamerabevakningslagens mening. Utredningen i målet gav inte heller stöd för att huvudentrén skulle utgöra en sådan plats där det av särskild anledning fanns risk för angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet eller på egendom. Västra Götalandsregionen hade inte visat att behovet av kamerabevakning i realtid dygnet runt, vare sig med eller utan bildinspelning, vägde tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. På grund av detta fanns det inte förutsättningar att bevilja ett sådant tillstånd.
En nämndeman var skiljaktig och ansåg att intresset av kamerabevakning vägde tyngre i fallet och att överklagandet därför skulle bifallas.
Högsbo sjukhus överklagade till Kammarrätten i Stockholm och yrkade att tillstånd skulle meddelas till kamerabevakning i realtid dygnet runt vid huvudentrén. Sjukhuset tillade att förarbetena omnämner särskilt hälso- och sjukvården som en sådan typisk plats där övervakningsintresset ofta väger tyngre än integritetsintresset. Vidare poängterades att patienter som inkommer med skott- eller knivskador till någon av Sahlgrenska Universitetssjukhusets akutmottagningar har ofta en grovt kriminell bakgrund.
Kammarrätten belyser att sjukhuset i sin ansökan har uppgett att syftet med kamerabevakningen är att förebygga, förhindra och utreda brott och att säkerställa att obehöriga inte kommer in i byggnaderna.
Av 1 § kamerabevakningslagen framgår att lagen kompletterar EU:s dataskyddsförordning (EU) 2016/679, vilken är direkt tillämplig i Sverige. I art. 5 i förordningen regleras vilka principer som ska gälla för behandling av personuppgifter. Av artikeln framgår att personuppgifter ska samlas in för särskilda, uttryckligen angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Vidare ska personuppgifterna vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas.
Av 2 § kamerabevakningslagen framgår att syftet med lagen är att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning.
Enligt 8 § första stycket samma lag ska tillstånd till kamerabevakning ges om intresset av sådan bevakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.
Den nya kamerabevakningslagen har bland annat syftat till att utöka möjligheterna till kamerabevakning och att skapa tryggare offentliga miljöer. Inrättningar för hälso- och sjukvård nämns i förarbetena till lagen som platser där kamerabevakning kan medges. Även om så är fallen bedömer kammarrätten att utredningen inte visar på incidenter av sådan art och omfattning att det finns en förhöjd hotbild vid platsen. Bevakningsintresset får därmed anses väga förhållandevis lätt på den aktuella platsen i förhållande till det tungt vägande integritetsintresset på platsen.
Vid en avvägning anser kammarrätten att den enskildes intresse av att inte bli bevakad vid Högsbo sjukhus huvudentré väger tyngre än intresset av kamerabevakning i realtid dygnet runt. Överklagandet ska därför avslås.