Målet gäller frågan om Handelsbankens uppsägning den 4 oktober 2021 av en 42-årig mans konto i banken till avslutande den 6 december 2021 var ogiltig på grund av att förutsättningar för uppsägning saknades. Enligt Handelsbanken har uppsägningen skett på grund av att banken saknat tillräcklig kännedom om kunden för att kunna hantera den risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen. Enligt banken har det därför förelegat särskilda skäl enligt 4 a kap. 9 § betaltjänstlagen och punkten 9.5 b) i bankens allmänna villkor för att säga upp kontoavtalet.

Kunden menar att Handelsbankens uppsägning av hans betalkonto har varit ogiltig och obefogad då ingen av förutsättningarna för uppsägning av ett betalkonto med grundläggande funktioner enligt 4 a kap. 9 § betaltjänstlagen har varit för handen. han har därför yrkat att tingsrätten ska fastställa att avtalet beträffande kontot mellan honom och Handelsbanken alltjämt är gällande.

Stockholms tingsrätt konstaterade först att mannen har varit kund i Handelsbanken sedan februari 2005 och att han dels hade ett så kallat allkonto, dels ett sparkonto. Hans konton var privata och inte avsedda för näringsverksamhet och för det aktuella allkontot gällde villkoren i ”Allmänna villkor för konton och betaltjänster – Privat.”

Den 2 september 2021 skickade Handelsbanken en transaktionsförfrågan till 42-åringen. I förfrågan begärde banken svar och underlag avseende 36 transaktioner under perioden oktober 2020 till början av mars 2021, eftersom banken inte förstod dessa transaktioner i relation till den kundkännedom banken hade. I förfrågan ombads mannen att tydligt beskriva vad han tidigare haft för avsikt och vad han framöver hade för avsikt att använda sitt konto till. Han ombads även beskriva vad syftet med hans förbindelser med Handelsbanken var.

Tingsrätten konstaterade att det på mannens privata konton genomfördes transaktioner uppgående till förhållandevis stora belopp under en begränsad period. I perioder har överföringar till och från kontona skett dagligen och/eller flera dagar i följd. Det överfördes vidare stora summor till och från andra bankkonton tillhöriga 42-åringen, vilket omöjliggjorde för Handelsbanken att förstå varifrån pengarna härrörde. Det har även under ett stort antal tillfällen tagits ut relativt ansenliga summor kontanter.

Dessa transaktioner får anses avvika från ett normalt transaktionsmönster för ett sådant konto som mannen hade.

Den 10 september 2021 inkom kunden med svar på Handelsbankens förfrågan. Han uppgav att hans avsikt varit och fortsättningsvis skulle vara att använda kontot för sparande av likvida medel. Han ägde bostäder värda totalt cirka 15 miljoner kr och skulle vid eventuell försäljning sätta in delar av likviden på kontot.

Till svaret bifogades en Excelfil med hans egna kommentarer avseende respektive transaktion, underlag i form av kontoutdrag över transaktionerna från hans andra banker, samt överlåtelseavtal avseende olika bostadsrätter.

Tingsrätten konstaterade att mannen under en period av drygt fyra månader gjorde 16 kontanta uttag från bankomat, vardera uppgående till exakt 5 000 kronor, till ett sammanlagt värde av 80 000 kronor. Han förklarade detta något svepande med att han gjorde uttagen för privat bruk/konsumtion. Han redogjorde dock inte närmare på transaktionsnivå för syftet med de relativt stora kontanta uttagen, och inkom inte med några underlag/kvitton som styrkte hur de kontanta medlen användes, trots att han hade uppmanats att göra det.

Vidare förekommer under aktuell period 13 överföringar mellan konton i olika banker tillhöriga mannen, fördelat som elva överföringar från kontona hos Handelsbanken, uppgående till ett totalt belopp om cirka 1 400 000 kronor, och två insättningar, uppgående till totalt 1 250 000 kronor.

Tingsrätten ansåg att 42-åringen inte redogjorde för syftet med att ifrågavarande likvida medel slussades mellan olika bankkonton, och att han inte heller inkom med erforderligt underlag som möjliggjorde för Handelsbanken att verifiera pengarnas ursprung.

Sammanfattningsvis bedömer tingsrätten att kundens svar i väsentlig utsträckning var bristfälliga, och de medförde inte att Handelsbanken fick tillräcklig kundkännedom om honom.

Käromålet skulle därför ogillas i dess helhet.

Svea hovrätt anser i likhet med tingsrätten att en bank som saknar tillräcklig kännedom om en kund för att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt penningtvättslagstiftningen kan ha särskilda skäl att säga upp ett avtal om betalkonto med grundläggande funktioner. Hovrätten instämmer också i tingsrättens bedömning att Handelsbanken hade anledning att tillställa Silver Nylander en transaktionsförfrågan i september 2021 eftersom den saknade tillräcklig kännedom om honom då.

Som tingsrätten konstaterat var mannens svar på transaktionsförfrågan så bristfälligt att det inte medförde att banken fick tillräcklig kännedom om honom. På 42-åringens konton, som var avsedda för privat bruk, genomfördes transaktioner uppgående till stora belopp under en begränsad period. Förutom överföringar från andra personer handlade det om överföringar av stora summor till och från hans konton i andra banker och om bankomatuttag på totalt 80 000 kronor.

När mannen uppmanats att svara på frågor om transaktionerna gav han visserligen in underlag avseende överföringar hänförliga till hans bostadsaffärer. Vad gäller överföringarna mellan hans olika konton och bankomatuttagen lämnade han dock endast allmänt hållna förklaringar som inte upplyste banken om något som den inte redan kände till och vissa av bankens frågor var över huvud taget inte besvarade. På det underlag som Handelsbanken hade tillgång till fanns det fog för bedömningen att mannens användning av betalkontot var förenad med inte obetydliga penningtvättsrisker.

Hovrätten anser därför att Handelsbanken hade särskilda skäl att säga upp 42-åringens betalkonto utan att först vidta några andra åtgärder. Vid den bedömningen beaktar hovrätten att banken måste ges ett visst bedömningsutrymme och, i någon mån, att mannen inte heller efter uppsägningen, förutom beträffande de transaktioner som avsåg bostadsaffärer, har lämnat helt övertygande förklaringar. Vad mannen har framfört om att han försökte få svar från banken för att kunna läka bristerna samt att han senare blivit erbjuden ett nytt konto förändrar inte hovrättens bedömning av att banken vid för målet aktuell tidpunkt hade särskilda skäl att säga upp kontot. Tingsrättens dom ska därför inte ändras.