Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Testamente ogiltigt när advokat rådde jävig dotter bevittna

En advokat gav rådet att dottern till testamentstagaren skulle bevittna testamentet. Eftersom ojäviga vittnen hade kunnat anlitas uppfylls inte kraven på ett nödtestamente. Även av det skälet att testatorn inte har upprättat testamentet själv ska testamentet anses ogiltigt.

Testamente ogiltigt när advokat rådde jävig dotter bevittna

Den numera avlidna mannen lades in för palliativ vård på ett vårdhem i Täby den 28 januari 2020. Den 10 februari 2020 var hans tillstånd dåligt och med anledning av det kontaktades en advokat, som mannen tidigare anlitat, för att upprätta ett testamente till förmån för hans särbo.

Parterna är eniga om att mannens tillstånd var sådant att ett så kallat nödtestamente enligt 10 kap. 3 § ärvdabalken i och för sig hade kunnat upprättas om ett testamente enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken inte kunde upprättas.

Efter att advokaten hade pratat med mannen om testamentet åkte han till sitt kontor för att iordningsställa handlingen och återkom senare för att testamentet skulle undertecknas och bevittnas. Mannen kunde inte egenhändigt skriva ett testamente under den tid som vittnena var hos honom. Han har alltså inte egenhändigt skrivit handlingen. Det var redan innan advokaten tillkallades känt att personalen på det aktuella vårdboendet inte bevittnar testamenten.

När testamentet skulle undertecknas frågade advokaten om dottern till mannens särbo kunde agera vittne. Han kände till att hon är dotter till testamentstagaren. Hon ställde sig frågande till att hon kunde vara vittne men advokaten svarade att det var korrekt, efter att ha gjort en bedömning av situationen.

Den gamle mannen undertecknade testamentet och advokaten och testamentstagarens dotter bestyrkte handlingen med sina namn.

Dottern var jävig och det råder inte tvist om att testamentet därför inte har upprättats enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken. Tvisten rör om testamentet är giltigt som nödtestamente.

Testatorn avled den 13 februari 2020.

Två släktingar till testatorn begärde att tingsrätten ska förklara att testamentet är ogiltigt då det inte upprättats i laga form. Dels fanns det möjlighet att anlita två ojäviga vittnen, dels ska ett holografiskt testamente enligt 10 kap. 3 § ärvdabalken vara en av testator egenhändigt skriven och undertecknad handling. Testatorn har inte egenhändigt skrivit testamentet.

Attunda tingsrätt tar först ställning till om ett ordinärt testamente hade kunnat upprättas. Det är ostridigt att mannen var mycket sjuk och att hans död var nära förestående. Det som är avgörande för om det i den situationen fanns förutsättningar att upprätta ett nödtestamente är dock om det var möjligt att underteckna ett ordinärt testamente inför två ojäviga vittnen.

Tingsrätten konstaterar att det visserligen måste ha varit okänt för de närvarande hur länge mannen skulle vara i stånd att skriva under ett testamente. Att advokaten hade tid att åka tillbaka till sitt kontor för att upprätta testamentet visar dock att det fanns viss tid att försöka anlita ojäviga vittnen. Ett sådant vittne hade, framhåller tingsrätten, naturligtvis inte behövt vara en anställd på vårdhemmet.

Av omständigheterna framstår det snarare, enligt skriver tingsrätten, ”som att [advokaten] gjorde en felaktig bedömning i frågan om [testamentstagarens dotter] kunde vara vittne och att ett annat vittne därför inte anlitades än att det inte fanns möjlighet att anlita något annat vittne”.

Testamentstagaren har bevisbördan för att testamentet är ett nödtestamente. Mot släktingarnas förnekande är det inte styrkt att det saknades möjlighet att anlita två ojäviga vittnen som kunde bevittna en underskrift av ett ordinärt testamente enligt reglerna i 10 kap. 1 § ärvdabalken. Det är därför inte heller styrkt att det fanns lagliga förutsättningar att upprätta ett nödtestamente. Redan av den anledningen kan invändningen om att testamentet är ett nödtestamente inte vinna framgång.

Tingsrätten prövar trots detta om testamentet uppfyller de formella kraven för att kunna vara ett nödtestamente För att vara giltigt krävs alltså formellt att testamentet såväl är skrivet för hand av mannen som underskrivet av honom. Det är dock ostridigt att han inte kunde upprätta testamentet själv utan tog hjälp av sin advokat för detta. Mannen har alltså endast undertecknat en testamentshandling som advokaten hade skrivit.

I ljuset av de synpunkter som har förts fram om onödiga formkrav är det, menar tingsrätten, inte främmande att acceptera handlingar som har upprättats av testator på andra sätt än genom att ha skrivits för hand, till exempel testamenten som har skrivits på dator, om det står klart att det är testator själv som har skrivit handlingen. Enligt tingsrättens mening finns det dock inte förutsättningar att tänja de formella kraven så långt att ett nödtestamente kan vara upprättat av någon annan än testator.

Inte heller invändningen om att testamentet är ett skriftligt nödtestamente kan därmed vinna framgång.

Särbon har även hänvisat till 11 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken där det anges att ett testamente ska verkställas om det genom felskrivning eller till följd av misstag har fått ett annat innehåll än testator åsyftat om den rätta meningen kan utrönas. Bestämmelserna i 11 kap. ärvdabalken avser hur ett i och för sig giltigt testamente ska tolkas. De kan inte användas för att läka formella fel som skett när testamentet upprättades. Att advokaten felaktigt har uppgett att särbons dotter kunde vara vittne kan därför inte leda till att testamentet blir giltigt som nödtestamente.

Särbon förlora därmed målet.

Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Tvist mellan enskilda, Arv, gåva och testamente, Avtalsrätt

Ladda ner dokument

Skapa ett abonnemang på Lexnova Nyheter för att få tillgång till de underliggande domarna.

1 fil tillgänglig