Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Tingsrätten öppnar för dold samäganderätt mellan mor och dotter

Tingsrätten går längre än Högsta domstolen och öppnar för dold samäganderätt mellan en mor och hennes dotter. Det har varit en ”sådan nära personlig och ekonomisk gemenskap att den får betraktas som samboliknande” skriver rätten. En familjerättslig dold samäganderätt skulle kunna ha tillkommit modern. Eftersom övriga förutsättningar inte är uppfyllda avslås dock talan.

Tingsrätten öppnar för dold samäganderätt mellan mor och dotter
Personerna på bilden har inget med mamman och dottern i rättsfallet att göra

Dottern har bott tillsammans sin mamma i en fastighet i Vellinge fram till år 2015 då fastigheten såldes. Från år 2009 skötte dottern sin mors ekonomi. Under år 2014 upprättades ett skuldebrev enligt vilket mamman åtog sig att betala 500 000 kronor till dottern.

Vid försäljningen av fastigheten i Vellinge sattes ungefär hälften av den halva miljonen in på dotterns konto, vilket utgjorde den del av handpenningen som återstod efter att mäklararvodet räknats av. När fastigheten i Vellinge såldes förvärvades en ny fastighet i Svalöv med dottern som ensam lagfaren ägare. Kontantinsatsen uppgick till knappt 300 000 kronor och betalades från moderns konto genom att hon löste en överbryggningskredit.

Båda stod på lånet

Båda parter stod på lånet som belastade fastigheten i Svalöv och bodde där tillsammans fram till år 2016 då modern flyttade ut på grund av att parterna inte kom överens. Fastigheten i Svalöv såldes av dottern under 2016.

Modern har påstått att hon sammanlagt har fört över 626 435 kronor till sin dotter som lån och att dottern har återbetalat 140 000 kronor. Dottern har kontrat med att hon har fört över 335 646 kronor till sin mamma och att mamman har fört över 777 334 kronor till henne varav 555 369 kronor utgjort gåva och att det därutöver är fråga om ömsesidig hjälp för täckande av gemensamma levnadsomkostnader.

Nu vill modern ha tillbaka knappt en halv miljon kronor av dottern för det påstådda lånet. I andra hand hävdar hon att hon förvärvade hälften av fastigheten i Svalöv med dold samäganderätt och har rätt till halv köpeskillingen, det vill säga knappt 300 000 kronor.

Bidrog ekonomiskt

Modern hävdar att hennes dotter registrerades som ägare till fastigheten, men avsikten var att de tillsammans skulle äga fastigheten med hälften vardera och bo där gemensamt. Modern har bidragit ekonomiskt genom kontantinsats och ansvar för lån och i övrigt möjliggjort förvärvet av fastigheten.

Malmö tingsrätt konstaterar att modern inte åberopat tillräcklig bevisning för att det skulle vara fråga om lån med återbetalningsskyldighet och inte till exempel bidrag till gemensamma levnadsomkostnader. Talan kan inte bifallas i den delen.

Frågan tingsrätten ställer sig sedan är om dold samäganderätt till fast egendom kan uppstå utanför det rena make- eller samboförhållandet, i detta fall i relationen mellan mor och dotter. I rättsfallet NJA 2002 s. 142 uttalade Högsta domstolen att vissa rättspolitiska överväganden av familjerättslig natur kunde anföras till grund för erkännandet av dold samäganderätt.

Presumtionen begränsad

Högsta domstolen uttalade att dold samäganderätt undantagsvis kan vara gällande i relationen mellan till exempel syskon eller ett par vänner i ett enkelt bolag eller i en liknande situation av mer familjär natur. Däremot kan dold samäganderätt inte uppkomma i relationer mellan juridiska personer. I sådana fall saknas, enligt Högsta domstolen, utrymme för sådana hänsyn till vardagslivets realiteter som motiverar att dold samäganderätt kan uppkomma på grund av underförstådda önskemål och presumerade överenskommelser.

Genom NJA 2008 s. 826 är emellertid presumtionsregelns räckvidd begränsad till fall som rör rättsförhållanden mellan makar eller sambor. Den skånska mamman och hennes dotter har inte varit sambor i lagens mening, och det finns därför ingen presumtion för att fast egendom som köpts av dottern med ekonomiskt bidrag från hennes mamma ägs gemensamt. Under sådana förhållanden är det mamman som har bevisbördan för att hon är dold samägare.

Ett antal ostridiga omständigheter talar, enligt tingsrätten, för att moderns och dotterns situation ”var av sådan familjär natur att principen om dold samäganderätt ska vara gällande”. De har före flytten till den aktuella fastigheten i Svalöv under en längre tid, mellan åren 2008 till 2015, bott tillsammans i moderns fastighet i Vellinge.

Inte hyresavtal

Det är alltså inte fråga om några hyresavtal av den typ som normalt upprättas mellan fristående avtalsparter. Dottern har utfört olika underhålls- och renoveringsarbeten på fastigheten i Vellinge utan att parterna i förväg enats om att hon skulle erhålla någon ersättning för detta. Dottern har genom fullmakt skött mammans ekonomi under åren 2009 till 2016. Med stöd av formlösa överenskommelser har det skett ett flertal överföringar mellan parternas bankkonton och respektive part har haft olika utlägg för kostnader hänförliga till det gemensamma hemmet och hushållet.

”Mot bakgrund av de anförda omständigheterna anser tingsrätten att det mellan [modern] och [dottern] har varit en sådan nära personlig och ekonomisk gemenskap att den får betraktas som samboliknande. Det är således visat att familjerättslig dold samäganderätt skulle kunna ha tillkommit

Det är ostridigt att det av köpehandlingen framgår att fastigheten i Svalöv förvärvades i dotterns namn.

Moderns medverkan har spelat en avgörande roll för anskaffandet av lånet och därmed förvärvet av fastigheten, även om hon endast tillskjutit en ringa del av kontantbetalningen, men enligt tingsrättens mening måste det tillmätas betydelse vid bedömningen av det ekonomiska bidraget att en medverkan som medlåntagare, särskilt för en förälder, kan motiveras av andra skäl än gemensam äganderätt.

Moderns har inte visat att hon har stått för amorteringar eller räntor eller andra kostnader på ett sätt som går utöver vad som kan ha berott på att hon var hyresgäst eller inneboende hos dottern. Bostaden har använts som gemensam bostad under kort tid, och under den tiden har dottern även i perioder vistats utomlands. Mamman har sammantaget inte visat att hon var dold samägare till fastigheten. Även i denna del ska därför hennes talan ogillas.  

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

T5455_18.pdf

7 MB
Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Avtalsrätt, Övrig familjerätt, Äktenskap och samboende