Polisen inledde en eftermiddag i februari 2022 en större insats med anledning av ett flertal larm om skottlossning vid en cirkulationsplats i Bunkeflostrand söder om Malmö. Ett av vittnena var en ledig polisman sade sig ha sett hur en mörk bil i rusningstrafiken jagat en annan i hög hastighet. När den första bilen svängde ut från cirkulationsplatsen skulle den andra ha stannat till och pistolskott skulle sedan ha avlossats efter den första bilen från ett nedvevat fönster.
Polisen kunde senare säkra den bil som använts vid skjutningen och hittade utefter körvägen även en halvautomatisk pistol, en luvtröja och ett par handskar. Två tomhylsor påträffades också i anslutning till cirkulationsplatsen. Efter att ha beslagtagit den bil som beskjutit kunde tekniker konstatera att en kula träffat bakom det ena bakhjulet. En annan kula kunde säkras i en balkongdörr i en bostad 65 meter från cirkulationsplatsen.
Två unga män, idag 21 respektive 20, greps också av polis i närheten av den plats där bilen som användes vid skjutningen påträffades. Den ena mannens dna säkrades på både pistolen, på luvtröjan och på handskarna – och männen hade båda två tändsatspartiklar på sig som indikerade att de befunnit sig i nära anslutning till ett skjutvapen när detta avlossats. Som en del i förundersökningen fanns även inspelningar från övervakningskameror som inte fångat själva skjutningen, men däremot de tilltalades förehavanden tidigare under dagen.
21-åringen och 20-åringen fälldes senare i Malmö tingsrätt för mordförsök.
Den ena mannen har vid gärningstillfället kört bilen – och det framgår av utredningen att han bland annat ställt bilen i en position så att den andre mannen haft möjlighet att skjuta efter bilen de jagat. Männen hade bevisligen båda två varit införstådda med vad som skulle hända och skulle därför anses som medgärningsmän, ansåg tingsrätten.
En tredje man som suttit som passagerare i bilen friades samtidigt från inblandning. Det var oklart vilken roll passageraren haft i händelseförloppet och åklagaren hade inte kunnat visa något kring hans insikter eller agerande vid skjutningen.
Enligt tingsrätten var det ingen tvekan om hur gärningen skulle rubriceras utan det hade bara varit tillfälligheter som gjort att planen att döda målsäganden inte hade realiserats. Männen hade haft olika roller, men båda hade varit lika nödvändiga för att gärningen skulle komma till stånd – och det saknades skäl att se den ena eller andres medverkan som mer klandervärd. Männen skulle däremot inte dömas särskilt för grovt vapenbrott, eftersom vapnet endast disponerats i direkt anslutning till skjutningen.
Skotten har avlossats i rusningstrafik med många fordon och människor i rörelse runt omkring. Det hade enligt tingsrätten också funnits en överhängande risk för att andra personer och egendom skulle komma till skada – något som illustrerades av den kula som träffat en bostad i närheten. Dessa omständigheter var försvårande – och gärningen måste dessutom ha föregåtts av viss planering.
Efter att ”ungdomsrabatten” plockats bort fanns det inget skäl att avvika från straffvärdet när de båda männens påföljd bestämdes. De dömdes därför till tolv års fängelse vardera, i enlighet med straffvärdet.
Två nämndemän var dock skiljaktiga i avgörandet. Den ene ansåg inte att bevisningen mot den man som skulle ha kört bilen höll och ville därför fria honom. Den andre anser att passageraren skulle fälls för att begått mordförsöket ihop med de båda andra männen.
Hovrätten över Skåne och Blekinge sätter nu ned påföljden för 20-åringen – och frikänner såväl 21-åringen som den tredjemannen helt.
Hovrätten instämmer i att åklagaren har bevisat att de tre männen har färdats i bilen när skotten avlossats. Det är dock oklart vem som suttit var – och kan vara så att 20-åringen varit den som kört. Det finns heller inga belägg för att det har funnits en i förväg upplagd plan kring skjutningen – eller ens för att någon annan än 20-åringen känt till att pistolen funnits i bilen. Hovrätten betonar här särskilt att omständigheterna talar emot en planerad skjutning, eftersom männen färdats i rusningstrafik i en bil som var känd av polisen och haft sina mobiltelefoner påslagna.
Det går därför inte att slå fast att någon av de medtilltalade agerat tillsammans och i samförstånd med 20-åringen på ett sätt som gör att de kan betraktas som gärningsmän eller medverkare.
När det gäller 20-åringen är bevisningen starkare och här anser hovrätten att det är styrkt att det är han som avlossat vapnet. Domstolen delar även bedömningen att han måste ha varit likgiltig inför att offret kunde dö när han öppnat eld mot bilen. Det har också funnits fara för brottets fullbordan och 20-åringen ska fällas för mordförsök.
Mannen har när han avlossat skotten inte längre haft någon möjlighet att kontrollera händelseförloppet och det har bara varit tillfälligheter som gjorde att det tilltänkta offret inte träffades i någon vital del. Den överhängande risken för att någon annan skulle komma till skada är samtidigt även den försvårande.
Gärningen har dock av allt att döma inte föregåtts av någon särskild planering – samtidigt som det handlat om ett kort händelseförlopp där 20-åringen agerat med likgiltighetsuppsåt. Några fysiska skador har samtidigt trots allt inte uppstått.
Hovrättens slutsats är därför, med hänsyn till praxis, att straffvärdet är lägre än vad tingsrätten ansett. Fängelsestraffet lindras därför nu, från tolv år till tio år.