Kreditföretaget iKredit hävdade att Tidaholms Autocenter AB den 14 juli 2017 sålde en lastmaskin, Volvo L70H till iKredit för 1 500 000 kronor inklusive moms. Enligt kreditföretaget var maskinen var behäftad med rättsligt fel på så sätt att Tidaholms inte ägde denna. Någon leverans av maskinen har därför inte skett.
Eftersom iKredit inte kände till eller borde känt till felet, så svarar Tidaholms strikt för uppkommen skada enligt 41 § andra stycket köplagen. Det yrkade beloppet 1 534 580 kronor motsvarar köpeskillingen och därmed den direkta skada som den uteblivna leveransen medfört med tillägg för den indirekta skadan i form av förlorad handelsvinst.
Den inköpta lastmaskinen leasades till leasingkunden, ett bilföretag. Leasingkunden erlade den förhöjda första hyran samt ytterligare fem månadshyror. Därefter upphörde hyresbetalningarna och iKredit har inte lyckats få någon kontakt med bolaget. En styrelseledamot avgick ur styrelsen den 4 oktober 2017. Det har framkommit att ett annat bolag köpte maskinen av ett maskinföretag den 16 augusti 2017. Maskinen är alltjämt i denne köpares besittning.
Nämnde styrelseledamot undertecknade, enligt kreditföretaget, falskeligen ett leveransgodkännande på leasingavtalet den 12 juli 2017. Det har visat sig att varken Tidaholms Autocenter eller leasingkunden haft maskinen i sin besittning vid något tillfälle.
Tidaholms Autocenter hävdade att köplagens regler inte gäller i förhållandet mellan iKredit och Tidaholms. Tidaholms har endast agerat mellanhand för att möjliggöra finansiering av den aktuella maskinen. Tidaholms del i affären var att ställa ut en faktura, få betalt och därefter betala Verktygsspecialisten i Sverige AB.
I hand åberopades att leverans hade skett. Tidaholms vet inte annat än att maskinen har levererats. Leveransgodkännandet utvisar att leverans har skett. Att iKredit därefter har betalat den faktura Tidaholms Autocenter utställt innebär att iKredit, gentemot Tidaholms, accepterat mottagandet av maskinen och att köpet fullgjorts. I sådana fall har det varken varit fråga om rättsligt fel eller försenad/utebliven leverans.
Skaraborgs tingsrätt konstaterade att om iKredit inte bevisat att leveransen uteblivit kan Tidaholms Autocenter, oavsett hur man bedömer deras delaktighet i affären i övrigt, inte på något sätt vara ersättningsskyldiga gentemot iKredit. Tingsrätten prövade därför frågan om utebliven leverans först.
iKredits talan bygger på den faktiska omständigheten att maskinen som skulle leasas till ett bilföretag aldrig levererades till det företaget och därmed inte heller till iKredit som köpare av maskinen. Tidaholms Autocenter har bestritt att leverans inte skulle ha skett.
Den bevisning om åberopats av kreditföretaget i denna del utgörs av några olika handlingar och av förhör med en företrädare för den maskinfirma som sålde maskinen vidare den 16 augusti 2017. Företrädaren har bevisligen importerat en maskin, en Volvo hjullastare, från Scantruck i Danmark och sedermera sålt den vidare till Timrå Bilservice. Om detta är samma maskin som den som skulle leasas av det nämnda bilföretaget så har maskinen otvivelaktigt aldrig levererats till leasingkunden.
Frågan om maskinens identitet hänger, menade rätten, på att maskinen i Tidaholms Autocenters faktura respektive leasingkontraktet har samma serienummer som den maskin som varit i maskinfirmans besittning.
Tingsrätten ansåg att den bevisning iKredit lagt fram inte är så entydig att det kan anses styrkt att det faktiskt rör sig om samma maskin. Därför föll kreditföretagets talan i tingsrätten.
Kreditföretaget överklagade till Göta hovrätt som först konstaterar att köplagen är tillämplig. Enligt hovrättens mening råder det ingen tvekan om att parternas uppfattning var att iKredit skulle överta äganderätten till den aktuella maskinen.
När det gäller frågan om vem som var säljare går parternas uppfattningar isär. iKredits uppgift om att Tidaholms Autocentervar säljare får stöd av fakturan som Tidaholms ställt ut där iKredit anges som köpare och Tidaholms Autocenter som säljare. iKredit har också betalat det fakturerade beloppet till Tidaholms Autocenter. I leasingavtalet anges också Autocenter som leverantör, vilket även det talar i samma riktning.
Hovrätten finner att iKredit har visat att parternas avtal innebar en överlåtelse av äganderätten mellan dem och att köplagens bestämmelser ska tillämpas på parternas mellanhavanden.
Som tingsrätten konstaterat har maskinen som maskinföretaget haft i sin besittning samma serienummer som den i målet aktuella maskinen. Modellbeteckningen och årsmodellen skiljer sig dock åt. iKredit har åberopat bevisning som talar för att det endast finns en maskin med aktuellt serienummer i Volvos G-serie, oavsett årsmodell.
Hur det förhåller sig med serienummer när det gäller Volvos H-serie, som den i målet aktuella maskinen avser, har inte framkommit i målet. Den av iKredit åberopade bevisningen kan därför inte tas till intäkt för att den i målet aktuella maskinen inte har levererats. Hovrätten finner således att det är bevisat att maskinen har levererats i enlighet med parternas avtal. Detta innebär att iKredit inte kan göra gällande påföljder till följd av försenad leverans.
Det är heller inte visat att maskinen var behäftad med sådant rättsligt fel som iKredit påstått.
Därför fastställer hovrätten tingsrättens domslut.