Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Advokat inte försumlig i skiljeförfarande

En advokat slipper betala ett miljonskadestånd för vårdslöshet för ett inlett och förlorat skiljeförfarande. Tingsrätten beaktar att klientens företrädare var en rutinerad affärsman med erfarenhet av tvister som tog aktiv del i advokatens överväganden.

Advokat inte försumlig i skiljeförfarande

Företaget som stämt advokatens advokataktiebolag är Veterankraft AB som under många år varit klienter till den välrenommerade advokatfirman i Stockholm som advokaten varit knuten till.

Veterankraft är ett bemannings- och tjänsteföretag som utför uppdrag för privatpersoner över hela Sverige inom till exempel bygg och fastighet, omsorg, städning med mera.

Franchisesystem

Veterankrafts verksamhet drivs genom ett eget franchisesystem, genom vilket Veterankraft som franchisegivare upplåter sitt koncept och varumärke till lokala franchisetagarbolag på ett stort antal orter runtom i Sverige. Veterankraft överför know-how och resurser till sina franchisetagare inom ramen för franchisekonceptet. Franchiseavtalen innehåller en klausul om konkurrensförbud efter franchiseavtalets upphörande.

Veterankraft ingick i juni 2013 ett franchiseavtal med Veteranresurs i Gävleborg AB. Samarbetet mellan Veterankraft och Veteranresurs fungerade inte som önskat och under vintern 2016 inleddes förhandlingar i syfte att avsluta samarbetet. Någon slutlig överenskommelse kunde dock inte nås.

Ursprungligen biträdde den advokat vars advokataktiebolag är svarande i målet Veterankraft men en annan advokat tog över med fortsatt debitering från det nämnda advokataktiebolaget inom ramen för den större Stockholmsbyrån.

Hävning utan grund

Advokaten upprättade för Veterankrafts räkning en handling benämnd ”Uppsägning av franchiseavtal” som efter påskrift av Veterankrafts ställföreträdare översändes till Veteranresurs den 1 mars 2017. Veteranresurs skrev till Veterankraft den 9 mars 2017 och gjorde gällande att Veterankraft hade hävt avtalet, att hävningen saknade grund, och att hävningen utgjorde ett väsentligt avtalsbrott som i sig var hävningsgrundande för Veteranresurs. Veteranresurs hävde därför franchiseavtalet för egen del och krävde betalning av bland annat avtalsvite om 250 000 kronor.

Mot bakgrund av Veteranresurs agerande inledde Veterankraft flera mål gentemot Veteranresurs och dess ställföreträdare avseende säkerhetsåtgärder enligt 15 kap. rättegångsbalken och lagen om skydd för företagshemligheter.

Den 5 maj 2017 påkallade Veterankraft skiljeförfarande mot Veteranresurs och dess ställföreträdare. Advokatfirman har som juridiskt ombud för Veterankraft företrätt Veterankraft i uppdraget rörande uppsägning av franchiseavtal mellan Veterankraft och Veteranresurs, i skiljeförfarandet inför Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut mellan Veterankraft och Veteranresurs samt dess ställföreträdare samt i mål om säkerhetsåtgärder inför Falu tingsrätt och Svea hovrätt.

Förlorade skiljeförfarandet

Veterankraft förlorade skiljeförfarandet vilket orsakade miljonkostnader. Skiljenämnden ansåg bland annat att bolagets hävning var obefogad. Bolaget anser att advokataktiebolaget genom sin rådgivning i uppdragen avseende uppsägning av franchiseavtal, skiljeförfarandet och säkerhetsmålen har förfarit vårdslöst gentemot Veterankraft och därvid åsamkat Veterankraft skada uppgående till yrkat belopp, för vilket Advokatfirman är ersättningsskyldig gentemot Veterankraft.

Veterankraft hävdade bland annat att advokaten försummade att vidta en ”omsorgsfull analys av de faktiska omständigheterna, rättsläget eller de processuella förutsättningarna att med framgång föra Veterankrafts talan. Det ledde till att Veterankraft framställde yrkanden som var utsiktslösa från början, trots att de sakliga och rättsliga förhållandena kring hävningen av franchiseavtalet inte var särskilt komplexa”.

Om Veterankraft hade fått den information som advokaten var skyldig att ge inom ramen för sitt uppdrag hade, menar bolaget, Veterankraft inte hävt avtalet eller inlett skiljeförfarande.

Ingen självklar utgång

Advokatbolaget invänder att advokaten inte insåg och borde inte heller ha insett att skiljedomaren skulle anse att hävningen var obefogad. Det var inte självklart att skiljedomaren skulle komma till den slutsats han gjorde, även om det förelåg risk för det. Det är inte vårdslöst av en advokat att framföra ett yrkande som bygger på giltighet av en hävning trots att det finns risk att hävningen var obefogad.

Veterankraft begär cirka två miljoner kronor i ersättning av advokataktiebolaget som dock bara går med på att betala 199 431 kronor avseende skadestånd för betalda rättegångskostnader, myndighetskostnader och bankgarantikostnader.

Stockholms tingsrätt börjar med att gå igenom vad som krävs av en advokat. En advokat har gentemot sin klient på kontraktsrättslig grund ett ansvar för en skada som vållas uppsåtligen eller genom vårdslöshet. Ansvaret präglas av de kunskaper en advokat förutsätts ha i sin egenskap av juridisk expert och ledamot av advokatsamfundet. Enligt 8 kap. 4 § rättegångsbalken ska en advokat i sin verksamhet redbart och nitiskt utföra de uppdrag som anförtrotts honom eller henne och iaktta god advokatsed. I advokatuppdraget ligger ett åtagande att efter bästa förmåga hävda klientens intressen. Advokaten har ett ansvar för att göra erforderliga undersökningar av gällande rätt och också av faktiska förhållanden. Utifrån undersökningar och analyser av gällande rätt och faktiska förhållanden ska advokaten ge klienten råd om hur denne kan och bör agera. En klient ska kunna lita på att advokatens råd är väl underbyggda.

Varje felbedömning inte skadeståndsgrundande

Varje felbedömning som en advokat gör eller varje felaktigt råd som han eller hon ger sin klient föranleder dock, betonar tingsrätten, inte skadeståndsansvar. Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2018 s. 414 uttalat att skadeståndsansvar föreligger för en advokats rådgivning vid uppenbara fel. Så kan till exempel vara fallet när de juridiska bedömningarna är enkla eller när advokaten missar olika typer av frister. Är de rättsliga bedömningarna mer komplexa så får oaktsamhetsbedömningen framför allt rikta in sig på frågan om advokaten har varit tillräckligt omsorgsfull vid sina undersökningar och i sin analys av de faktiska omständigheterna, rättsläget och de processuella förutsättningarna att driva klientens sak. Talanglös eller svag processföring kan endast undantagsvis föranleda skadeståndsskyldighet. Det är klienten som har bevisbördan för att advokaten har gjort sig skyldig till skadeståndsgrundande vårdslöshet. (Se NJA 2018 s. 414, p. 19–26.)

En advokat mottar sitt uppdrag från klienten och ska tillvarata dennes intressen. En advokat är en juridisk expert och ska ge juridiskt väl underbyggda råd. I en affärstvist kan klienten dock ha affärsmässiga intressen som advokaten bör ta hänsyn till när han eller hon fullgör sitt uppdrag. Så länge advokaten samråder med sin klient och upplyser denne om för- och nackdelar med olika handlingsalternativ bör det, enligt tingsrätten, finnas ett relativt stort utrymme för en advokat att ta hänsyn till dessa intressen när uppdraget utförs.

I bedömningen av det aktuella fallet konstaterar tingsrätten att företrädaren för Veterankraft är affärsman med lång erfarenhet av att leda stora bolag och att han också hade erfarenhet av affärstvister. Av uppgifterna från de beröra advokaterna på byrån framgår att företrädaren i princip hade daglig kontakt med bolagets advokat under den tid som tvisten med Veterankraft pågick. Av åberopad mejlkorrespondens framgår att Veterankrafts företrädare tagit aktiv del i de överväganden som advokaten gjort och att företrädaren haft egna synpunkter på hur målet skulle drivas framåt. Av de hörda advokaternas uppgifter framgår vidare att de åtgärder som vidtagits godkänts av företrädaren för Veterankrafts räkning och att uppdraget utfördes genom ett tätt samarbete mellan klienten och advokatfirman där olika lösningar och strategier diskuterades ur olika perspektiv. Den rådgivning som skett i samband med att franchiseavtalet hävdes och att Skiljeförfarandet inleddes framstår, enligt Stockholms tingsrätt, mot den bakgrunden som ett resultat av att advokatfirman ”försökt tillgodose Veterankrafts affärsmässiga behov inom ramen för vad som juridiskt var rimligt och möjligt i det läge som Veterankraft vid tillfället befann sig i”.

Inga uppenbara felaktigheter

Det är mot den bakgrunden inte visat att den rådgivning som advokatfirman stått för i samband med att franchiseavtalet hävdes och Skiljeförfarandet inleddes innebar några uppenbara felaktigheter. Veterankraft har inte heller visat att advokaten inte gjort tillräckligt omsorgsfulla undersökningar och analyser eller att han underlåtit att lägga fram olika alternativ och risker som de olika handlingsalternativen medförde för Veterankraft. Det kan inte heller anses ha ålegat advokatfirman att dokumentera sina överväganden och analyser.

Vad gäller frågan om utformningen av Veterankrafts talan i Skiljeförfarandet så framgår det av NJA 2018 s. 414 att en advokat kan bli skadeståndsskyldig på grund av sin processföring endast i undantagsfall. Veterankraft förlorade målet och skiljedomaren har gjort olika typer av ställningstaganden i målet som inte var till Veterankrafts fördel. Det kan dock, menar tingsrätten, inte anses visat att detta var ett resultat av oskicklig processföring från advokatfirmans sida. Veterankraft har således inte visat att det förekommit någon skadeståndsgrundande vårdslöshet från advokatfirmans sida i denna del heller.

Veterankraft får nöja sig med av advokataktiebolaget medgivna cirka 200 000 kronor. Detta belopp kvittas dock mot en motfordran som advokatbolaget har mot Veterankraft. Dessutom måste Veterankraft betala motpartens rättegångskostnader på 1 882 496 kronor.

Angående det förhållandet att byrån förde sin egen talan säger domstolen följande: ”Det torde emellertid i många fall vara förenat med svårigheter att i ett enskilt mål någorlunda exakt fastställa den verkliga kostnaden för en part som använt egen anställd personal för arbetet med processen, eller som i det här fallet, själv är en advokatbyrå vars personal har utfört betydande arbete. En rimlig utgångspunkt kan därför i sådana fall vara att utgå från vad kostnaden för ett externt ombud skulle ha uppgått till. Mot den bakgrunden får Advokatfirmans kostnader för eget arbete anses ha varit skäligen påkallade för att tillvarata dess rätt”.

Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Skadeståndsrätt, Advokat, Skiljeprocess, Civilprocess, Avtalsrätt, Associationsrätt - övrig