Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Avstyckning utan ny bebyggelse tillåten i strandskyddsområde

Ändamålet för två fastigheter delvis inom strandskyddat område övergår genom avstyckning från skogsbruk till stor bostadsfastighet med kombinerat ändamål. Länsstyrelsen säger nej. Mark- och miljööverdomstolen ger dock klartecken då någon ny bebyggelse inte avses att uppföras och marken inte får användas på annat sätt.

Lantmäteriet har genom avstyckning och fastighetsreglering bildat en ny fastighet bestående av skogsmarken på fastigheterna Fjäl 1:15 och 1:16. Återstoden av respektive fastighet består av inägor med bostadsbebyggelse och har bedömts som lämpliga bostadsfastigheter med mark för odling och /eller mindre djurhållning.

Länsstyrelsen motsatte sig avstyckningen och konstaterade att Lantmäteriet, trots att boningshus, komplementbyggnader samt del av jordbruksmarken är belägen inom strandskyddat område, har bedömt att Fjäl 1:15 och 1:16 efter fastighetsbildningen blir lämpliga för boende med möjlighet till mindre odling och/eller djurhållning. Länsstyrelsen delar inte den bedömningen. Det finns visserligen möjlighet att på landsbygden bilda större bostadsfastigheter än vad som annars är fallet. Sådan fastighetsbildning kan dock endast tillåtas om det inte strider mot något starkare motstående intresse.

Strandskyddet är ett starkt motstående intresse som föranleder att stor försiktighet bör iakttas när det gäller att bilda fastigheter inom ett sådant område. Fastighetsbildningen är inte förenlig med den restriktivitet som enligt förarbeten samt praxis ska råda beträffande att bilda bostadsfastigheter med kombinerat ändamål inom strandskyddsområden.

Mark- och miljödomstolen i Östersund konstaterade att frågan i målet är om sökt fastighetsbildning uppfyller villkoren för fastighetsbildning enligt 3 kap. FBL och då i synnerhet l och 2 §§. Enligt 3 kap. l § FBL ska fastighetsbildning ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir lämplig för sitt ändamål med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar. Vid tillkomsten av FBL uttalades i förarbetena att en lämplig princip för utformningen och omfånget av bostadsfastigheter skulle vara att det till sådana inte bör läggas mer mark än vad som väsentligen har karaktär av bostadstomt.

Senare ändringar i 3 kap. FBL har dock medfört ökade möjligheter att föra över mark till bostadsfastigheter på landsbygden för mindre djurhållning, mindre odling eller liknande verksamhet. Även viss del skogsmark har ansetts kunna tillföras en bostadsfastighet, i synnerhet sådan mark som inte är intressant för det aktiva skogsbruket.

Enligt 3 kap. 2 § andra stycket FBL ska fastighetsbildning ske så att syftet med för berört område gällande naturvårdsföreskrifter etcetera inte motverkas. Till de föreskrifter som avses hör bland annat bestämmelserna om strandskydd i 7 kap. miljöbalken.

Av förrättningsbeslutet framgår att återstoden av Fjäl 1:15 respektive 1:16 karaktäriseras som bostadsfastigheter med mark för mindre odling/djurhållning. Förrättningen innebär att den till Fjäl 1:15 respektive 1:16 hörande skogsmarken avskiljs från respektive fastighet. Det som återstår av respektive fastighet är jordbruksmarken tillsammans med respektive fastighets bostadsbyggnad.

För del av återstoden av respektive fastighet gäller strandskyddsbestämmelser. Både Fjäl l:15 och l:16 är innan förrättningen att karaktärisera som bebyggda skogsbruksfastigheter. Genom förrättningen frånskiljer man skogsdelen från bostadsdelen så att återstoden av respektive fastighet utgör ursprungsfastighetens bostadsdel. Enligt domstolens bedömning innebär detta oförändrad användning av återstoden av respektive fastighet. Eftersom ändamålet med återstoden av respektive

fastighet inte förändras motverkas enligt domstolens bedömning inte syftet med strandskyddsbestämmelserna. Avstyckningen strider därmed inte mot 3 kap. 2 § FBL. Domstolen bedömer också att Fjäl 1:15 och 1:16 efter förrättningen, såsom bostadsfastigheter med möjlighet till mindre odling/djurhållning uppfyller kraven i 3 kap l § FBL.

Överklagandet avslogs alltså.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att ansökan avser avstyckning för att bilda en skogsbruksfastighet och två större så kallade kombinerade bostadsfastigheter. Mark- och miljööverdomstolen anser att återstoden av Fjäl 1:15 ochFjäl 1:16 har en sådan storlek och arrondering att fastigheterna i och för sig kan anses lämpliga som kombinerade bostadsfastigheten med möjlighet till mindre odling eller djurhållning. Frågan är då om fastighetsbildningen kan tillåtas trots att de kombinerade fastigheterna till betydande del kommer att ligga inom ett strandskyddsområde.

Liksom länsstyrelsen kan Mark- och miljööverdomstolen konstatera att fastigheterna Fjäl 1:15 och Fjäl 1:16 inte längre skulle utgöra skogsbruksfastigheter. Den sökta fastighetsregleringen skulle dock ge fastigheterna samma omfattning som bostads- och åkerskiftena har i dag och några ytterligare fastighetsgränser skulle inte tillkomma.

Någon ny bebyggelse är inte avsedd att uppföras och fastighetsregleringen innebär i sig inte att marken får användas på annat sätt. Den ändring som sker är att skogsskiftena, som ligger ett antal hundra meter från jordbruksdelen, blir en egen fastighet.

Strandskyddets syften kan därför inte anses motverkas av de sökta åtgärderna, varför det inte finns något hinder mot den sökta fastighetsbildningen. Länsstyrelsens överklagande ska därför avslås.

Instans
Mark- och miljööverdomstolen
Rättsområden
Naturskydd, Jordbruk och skogsbruk, Fastighetsbildning

Ladda ner dokument

Skapa ett abonnemang på Lexnova Nyheter för att få tillgång till de underliggande domarna.

1 fil tillgänglig