Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Bullerplank måste prövas innan bygglov kan ges för ändrad användning

En nämnd meddelade bygglov för ändrad användning från kontor till skola och gav samtidigt klartecken till att uppföra ett bullerplank på punktprickad mark. Mark- och miljööverdomstolen upphäver nu beslutet och återförvisar målet till nämnden eftersom bullerplanket är en förutsättning för att byggnaden ska få användas som skola.

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun beslutade i juni 2020 att bevilja bygglov för ändrad användning av kontor till skola avseende Lilla Värtans stationsbyggnad i Stockholm. Ansökan innefattande även uppförande av ett bullerplank på punktprickad mark, det vill säga mark som inte får bebyggas.

För fastigheten gäller en stadsplan från år 1978. I planen anges att det är en ”ändrad stadsplan” för kvarteret. I den tidigare gällande stadsplanen angavs ändamålet bebyggelse för järnvägsanknuten stålindustri och lagerhantering.

Trafikverket överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Stockholm, som avslog överklagandet.

Mark- och miljödomstolen i Nacka konstaterade att ändamålet i den äldre planen, det vill säga bebyggelse för stålindustri och lagerhantering, inte ändrades genom den nu gällande planen. En användning av byggnaden som skola ansågs därför strida mot 9 kap. 30 § plan- och bygglagen, PBL.

Vidare noterade domstolen att bullerplanket är tänkt att uppföras på punktprickad mark. Även detta talade för att verksamheten inte var förenlig med planens ändamål.

Med hänsyn till detta saknades det förutsättningar att bevilja bygglov, varför nämndens beslut skulle upphävas.

Fastighetsägaren överklagade till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD.

MÖD noterar inledningsvis att mark- och miljödomstolen har tolkat skrivelsen om en ”ändrad stadsplan” som att de ändamål som anges i den äldre stadsplanen, och som inte uttryckligen har ändrats genom 1978 år stadsplan, fortfarande gäller.

Domstolen påminner om att det först var i samband med lagändringar som trädde i kraft år 1991 som begreppet ändring av detaljplan fick innebörden att den ursprungliga planhandlingen består och ska läsas tillsammans med tillkommande ändring. Vid tiden för den aktuella stadsplanens antagande innebar dock en ändring av en detaljplan att samtliga planbestämmelser ändrades. Prövningen ska därför ske utifrån ändamålen 1978 års detaljplan.

Med hänsyn till detta finner MÖD att ändringen från kontor till skola inte kan anses strida mot syftet med planen.

Det framgår dock av utredningen att en förutsättning för att bedriva skola i byggnaden är att ett bullerplank uppförs. Ett sådant bullerplank har också uppförts – på punktprickad mark. Av MÖD:s praxis framgår att uppförande av plank på sådan mark är planstridig. Planket har alltså byggts i strid med detaljplanen.

Domstolen konstaterar att bygglov ändå kan beviljas om åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte och avvikelsen är liten eller av begränsad omfattning. Om genomförandetiden för detaljplanen har gått ut kan bygglov ges även för en åtgärd som avviker från planen om den är förenlig med planens syfte och tillgodoser ett allmänt intresse. Detta följer av 9 kap. 31 b och 31 c §§ PBL.

Nämnden har dock inte prövat om bygglov kan beviljas med stöd av dessa bestämmelser. Eftersom bullerplanket är en förutsättning för att ändra användningen från kontor till skola bör nämndens beslut undanröjas i dess helhet och målet återförvisas dit för fortsatt handläggning.

Instans
Mark- och miljööverdomstolen
Rättsområden
Skola och utbildning, Förvaltningsrätt, Buller, Plan- och byggnadsfrågor

Ladda ner dokument

Skapa ett abonnemang på Lexnova Nyheter för att få tillgång till de underliggande domarna.

1 fil tillgänglig