Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Cissi Wallin förlorar i hovrätten – skadestånd för förtal på sociala medier höjs

Hovrätten går på samma linje som tingsrätten och fäller Cissi Wallin för våldtäktsförtalet mot Fredrik Virtanen. Hovrätten anser i och för sig att det har handlat om sju separata gärningar, inte en. Straffvärdet är ändå lägre än vad tingsrätten ansett och dagsbotsbeloppet sätts därför ned. Skadeståndet för kränkning höjs samtidigt till 100 000 kronor.

Cissi Wallin förlorar i hovrätten – skadestånd för förtal på sociala medier höjs
Inte heller hovrätten anser att Cissi Wallins utpekande av Fredrik Virtanen som våldtäktsman kan anses försvarligt. Man lindrar dock påföljden – och höjer samtidigt skadeståndet.

Fredrik Virtanen och Cissi Wallin kom i kontakt med varandra någon gång i maj-juni 2006 – och har olika uppfattningar om vad som då hände och hur deras kontakter sedan såg ut. Wallin skrev två år senare i ett blogginlägg att hon under 2006 hade blivit våldtagen av en ”mäktig medieman”, som dock inte namngavs.

Förundersökningen lades ned

I slutet av 2011 gjorde Wallin också en polisanmälan mot Virtanen, där hon anklagade honom för att ha våldtagit henne när de träffades under försommaren 2006. Detta ledde till en förundersökning som pågick ända fram till hösten 2012, när den lades ned i brist på bevis.

Med start i oktober 2017 har Wallin sedan gjort ett flertal inlägg på Instagram och ett på Facebook där Virtanen namnges och pekas ut – och det är dessa inlägg som åtalet kretsar runt. Inläggen började i samband med det så kallade metoo-uppropet, där offer för sexuella övergrepp och trakasserier över hela världen via sociala medier delade med sig av sina erfarenheter.

Inläggen fick stor spridning och uppmärksammades även i media, bland annat i ett särskilt avsnitt av SVT:s Uppdrag granskning. Virtanens dåvarande arbetsgivare Aftonbladet tillsatte även en internutredning för att gå till botten med anklagelserna.

Fälldes för inläggen på sociala medier

Wallin blev sedermera föremål för en egen förundersökning och fälldes i Stockholms tingsrätt i enlighet med åklagarens yrkande på ansvar för grovt förtal.

Stockholms tingsrätt återgav i sin dom de inlägg som åtalet handlar om. I det första inlägget – som fick drygt 37 000 ”likes” på Instagram skrev Wallin: ”[d]en mäktige medieman som drogade och våldtog mig 2006 heter Fredrik Virtanen”.

I ett inlägg från januari 2018 har Wallin också nämnt Virtanens ”andra offer”, bland annat ”14-åringen han ville ha sex med mot praktikplats, 21-åringen han hotade med smygfilmad sexvideo och 16-åringen han våldtog tills hon blödde”.

I två senare inlägg har Wallin skrivit att ”Fredrik Virtanen är en farlig, notorisk sexbrottsling som tillåtits härja fritt i alltför många år” och beskrivit den sexuella gärning som Wallin anklagar Virtanen för att ha utsatt henne för.

I två av inläggen har Wallin använt Virtanens fullständiga namn – och i flera av de andra har hon använt för- eller efternamn, alternativt initialer. Det kunde dock enligt tingsrätten för en utomstående ”inte ha rått något tvivel” kring vem det är som pekas ut – och uppgiften ”får helt klart anses ha varit ägnad att utsätta Fredrik Virtanen för andras missaktning”, skrev tingsrätten i sina domskäl.

"Offentliga personer får tåla mer"

Politiker och andra offentliga personer har ansetts ”få tåla” mer än andra i förtalssammanhang, men detta förutsätter att det som publiceras har samband med det som legitimerar publicitet kring personen i fråga. Virtanen hade som ledarskribent på en av landets rikstäckande tidningar enligt tingsrätten fått räkna med att ”hans åsikter och handlingar utsätts för en något mera närgången och kritisk granskning” – men han har samtidigt inte haft en lika stark offentlig ställning som till exempel ledande politiker. Uppgifterna har dessutom saknat ”egentlig koppling till hans yrkesroll”, skrev tingsrätten.

Det har handlat om anklagelser om bland annat våldtäkt, inte bara mot Wallin själv utan även mot andra personer – och ett av inläggen ”ger dessutom läsaren intrycket att en av de påstådda våldtäkterna bidragit till att offret begick självmord”, konstaterade domstolen.

Inte försvarligt att namnge

Tingsrätten vägde i sin bedömning även in uppgifter från en professor i genusvetenskap, med avseende på det eventuella behovet av att namnge förövare som en del av metoo.

Domstolen skrev:

”Frågor om sexuella övergrepp och trakasserier är självfallet av stort samhällsintresse och måste få diskuteras. Det står också klart att metoo-rörelsen gav uppmärksamhet åt dessa frågor och ledde till positiva förändringar. Tingsrätten ifrågasätter inte heller att de namngivningar som skedde inom ramen för uppropet kan ha bidragit till uppmärksamheten. Detta betyder emellertid inte att det utan vidare kan anses försvarligt att i sammanhanget namnge enskilda personer.”

Det har handlat om mycket allvarliga uppgifter, som lämnats till ett mycket stort antal personer och legat långt tillbaka i tiden – och lämnandet av uppgifterna kunde vid en helhetsbedömning inte anses försvarligt. Tingsrätten betonade här att Wallin kunde ha delat berättelsen som sådan, utan att namnge Virtanen. Frågan om uppgifterna kan vara sanna var ingenting som tingsrätten behövde gå in på, med hänsyn till hur reglerna är konstruerade.

"Omständigheterna gör brottet grovt"

Virtanen hade inför tingsrätten berättat om effekterna av utpekandet, som bland annat lett till att han fått sluta på Aftonbladet, att han förlorat vänner och bekanta och att ”ingen är villig att ge honom något jobb längre”. Wallins anklagelser har också avsett mycket allvarlig brottslighet – och ett mycket stort antal personer tog del av inläggen, som spridits vidare på olika sätt.

Omständigheterna gjorde sammantaget att förtalsbrottet måste bedömas som grovt, ansåg tingsrätten. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 100 dagsböter på totalt 5 000 kronor.

Skadestånd på 90 000

Wallin ålades genom domen även att betala 90 000 kronor i skadestånd till Virtanen, att jämföra med de 240 000 som han själv krävt. ”Uppgiftslämnandet har varit ägnat att väcka allmän uppmärksamhet, vilket det också gjort”, skrev tingsrätten.

Det hade samtidigt ”funnits en betydande risk för att de som tagit del av uppgifterna fäst tilltro till dem”. Virtanens ”reella möjligheter att tillbakavisa uppgifterna får anses ha varit begränsade”, fortsatte tingsrätten.

Wallin ålades med hänsyn till detta att betala 80 000 kronor i kränkningsersättning och ytterligare 10 000 kronor för sveda och värk.

Annan bedömning på flera punkter

Svea hovrätt går nu på samma linje som tingsrätten i att man fäller Wallin för grovt förtal – men man ändrar samtidigt underinstansens dom såväl i fråga om påföljd som beträffande skadeståndet.

Wallin har i vart och ett av de aktuella inläggen mer eller mindre uttryckligen pekat ur Virtanen som våldtäktsman – och som tingsrätten konstaterat kan det för en utomstående inte ha rått något tvivel om vilken person som avsetts, även i inlägg där Virtanens namn inte angetts. Hon har därmed lämnat förtalsgrundande uppgifter.

Uppgifterna som Wallin lämnat kan i och för sig sägas ha haft viss koppling till Virtanens yrkesroll, i och med att han haft en feministisk inriktning i sitt skrivande. Uppgifter om att han begått sexuella övergrepp skulle därför kunna ha betydelse för hans trovärdighet som feministisk skribent och opinionsbildare. Händelserna som Wallin skrivit om har dock legat nio år eller mer bakåt i tiden. Uppgifterna har också lämnats till en stor krets personer och Virtanen har trots allt inte tillhört den krets av personer som behöver tåla den allra mest närgångna granskningen. Hovrätten landar därför i slutsatsen att det inte har varit försvarligt att mot bakgrund av Virtanens ställning sprida uppgifterna – och det har heller inte varit befogat att varna andra för honom.

Det hade också varit fullt möjligt att dela berättelsen utan att namnge Virtanen – och på detta sätt bidra till debatten om sexuella övergrepp och mäns maktmissbruk mot kvinnor. Omständigheterna kring inläggen gör också att utpekandet inte heller i ljuset av metoo kan anses försvarligt.

En gärning var sju

Enligt hovrätten ska Wallin inte dömas för en sammanhållen förtalsgärning utan för sju separata fall av grovt förtal. Hovrätten hänvisar här till NJA 2020 s. 917, där det slagits fast att förtal inte är ett perdurerande brott, utan avslutas samtidigt som det fullbordas. Hovrätten anser att Wallin ska fällas för ett brott för vart och ett av de datum som inlägg gjorts på. Spridningen och allvaret i anklagelserna gör att gärningarna ändå genomgående ska rubriceras som grova.

Straffvärdet är enligt hovrätten samtidigt något lägre än vad tingsrätten funnit och handläggningen av målet har blivit utdragen. Domstolen sänker nu antalet dagsböter som Wallins villkorliga dom förenas med från 100 till 30.

"Ändring i etiska och sociala värderingar"

Hovrätten höjer samtidigt skadeståndet, från 90 000 till 110 000 kronor. Detta påverkas inte av antalet gärningar, utan det är de förändrade etiska och sociala värderingarna i samhället som ligger bakom.

Dessa värderingar har bland annat resulterat i en lagändring sommaren 2022 i syfte att generellt höja ersättningsnivåerna vid kränkning. Hovrätten betonar samtidigt att kränkningsersättningen vid förtalsbrott inte bör överstiga den för våldtäkt, som nu ligger på 100 000 kronor.


Instans
Hovrätterna
Rättsområden
Påföljd, Brott mot person, Skadeståndsrätt, Åklagare, Polis, Tryck- och yttrandefrihet, Personuppgifter och integritet

Ladda ner dokument

Skapa ett abonnemang på Lexnova Nyheter för att få tillgång till de underliggande domarna.

1 fil tillgänglig