Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Delseger för Huawei i förvaltningsrätten

Förbudet mot att använda produkter från kinesiska Huawei inhiberas i förvaltningsrätten. Post- och telestyrelsens beslut anses ha sådana verkningar för Huawei att bolaget riskerar att inte få full kompensation vid ett eventuellt upphävande av tillståndsvillkoren.

Delseger för Huawei i förvaltningsrätten

Post- och telestyrelsen, PTS, fattade den 20 oktober 2020 ett beslut i fråga om auktionsförfarande rörande tillstånd att använda radiosändare i det så kallade 5G-nätet. Beslutet innehåller bland annat villkor om att nyinstallation och ny implementering av centrala funktioner för radioanvändning i de aktuella frekvensbanden inte får genomföras med produkter från bland annat den kinesiska leverantören Huawei. Bolaget överklagade beslutet och begärde inhibition.

Frågan var först om Huawei över huvud taget hade rätt att överklagat beslutet vilket Förvaltningsrätten i Stockholm kommer fram till att bolaget har. Av 41 § förvaltningslagen framgår att ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Det är ett besluts faktiska verkningar som är avgörande för bedömningen av beslutets överklagbarhet. Förvaltningsrätten bedömer att villkoren som PTS ställt upp har faktiska verkningar i förhållande till samtliga auktionsdeltagare. Beslutet har, enligt förvaltningsrättens mening, även faktiska verkningar i förhållande till Huawei, eftersom kännedomen om de aktuella villkoren redan i nuläget ” kan inverka menligt på viljan att införskaffa sådana produkter och därmed på Huaweis försäljning”.

Har talerätt

Frågan blir därefter om Huawei har talerätt. Av 8 kap. 19 a § LEK framgår att beslut enligt denna lag får överklagas av den som är part i ärendet, om beslutet har gått parten emot, och även annan vars rättigheter påverkas negativt av beslutet. Som PTS har anfört är Huawei inte part i ärendet rörande tilldelning av tillstånd och bolaget har därmed inte talerätt på den grunden. För talerätt krävs då att bolagets rättigheter påverkas negativt av beslutet.

Huawei har anfört att bolaget, som är leverantör av utrustning, är direkt påverkat av konkurrensvillkoren för uppförandet av infrastrukturen för elektronisk kommunikation och de specifika villkor som uppställs för elektroniska kommunikationstjänster. Beslutet har, enligt Huawei, redan haft långtgående konsekvenser för bolaget på grund av att kunder har sagt upp leveransavtal till följd av PTS beslut.

PTS har genom beslutspunkt 1 av det överklagade beslutet godkänt fyra bolag som deltagare i auktionsförfarandet rörande tillstånd att använda radiosändare. Huawei har inte ansökt om att få delta i auktionen och det har inte heller framkommit något annat som föranleder bedömningen att beslutet i denna del påverkar Huaweis rättigheter negativt. Enligt förvaltningsrättens mening saknar därmed Huawei talerätt beträffande PTS beslut om godkännande av sökande (beslutspunkt 1). Detsamma gäller, enligt förvaltningsrättens mening, punkterna 27 och 29 i beslutspunkt 2.

Försäljningsförbud

Men det anges i beslutspunkterna 2 (punkt 28 och 30) och 3 av det överklagade beslutet att tillstånd att använda radiosändare i de aktuella frekvensbanden ska förenas med bland annat villkor att tillståndshavaren vid nyinstallation och ny implementering av centrala funktioner för radioanvändning i frekvensbanden inte får genomföra denna med produkter från Huawei och att vissa beroenden av personal eller funktioner som är placerade i utlandet ska avvecklas och ersättas med funktioner eller personal placerade i Sverige. PTS har anfört att några rättigheter enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, LEK, inte tillkommer Huawei.

Förvaltningsrätten anser dock  att ett villkor i ett tillståndsbeslut som innebär att produkter från en viss utpekad leverantör inte får användas vid utnyttjande av tillståndet utgör ett indirekt försäljningsförbud som måste anses påverka den utpekade leverantörens rättigheter negativt i den mening som avses i 8 kap. 19 a § LEK. Det överklagade beslutet innebär att kommande tillståndsbeslut ska förenas med ett sådant villkor.

Även om beslutet i nuläget inte innebär något förbud mot att köpa in utrustning från Huawei – och därmed inte heller något förbud för Huawei att sälja utrustning – anser förvaltningsrätten att det är klart att beslutet ändå kan få en sådan effekt. Även villkoret avseende centrala funktioner i utlandet får, mot bakgrund av vad som framkommit, anses ha en negativ effekt för Huawei. Förvaltningsrätten gör därför bedömningen att beslutet om att tillstånden ska förenas med de aktuella villkoren påverkar Huaweis rättigheter negativt. Huawei har därmed rätt att – i enlighet med 8 kap. 19 a § LEK – föra talan mot PTS beslut i fråga om beslutspunkt 2 (punkt 28 och 30) och beslutspunkt 3.

Europakonventionen

Enligt förvaltningsrättens mening innefattar PTS beslut i den aktuella delen även en prövning av Huaweis civila rättigheter, varför en rätt att föra talan mot beslutet i vart fall kan grundas på artikel 6.1 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Förvaltningsrätten har därmed att ta ställning till Huaweis yrkande om inhibition vad gäller de delar av beslutet domstolen ovan har funnit att bolaget har talerätt i fråga om. PTS har bestritt bifall till yrkandet om  inhibition och har anfört bland annat att det överklagade beslutet inte är av karaktären att vara verkställbart.

Förvaltningsrätten konstaterar att PTS beslut gäller omedelbart (se 8 kap. 22 § LEK) och anser att det därmed kan bli föremål för inhibition även om beslutet i den del det avser tillståndsvillkoren inte verkställs förrän tillståndsbesluten meddelas. Som förvaltningsrätten ovan konstaterat påverkar det överklagade beslutet Huaweis rättigheter negativt och förvaltningsrätten bedömer att beslutet har sådana verkningar för Huawei att det får antas inte vara möjligt för bolaget att, vid ett eventuellt senare upphävande av villkoren, få full kompensation för den förlust som åsamkats. Förvaltningsrätten anser att de motstående intressena av att villkoren i nuläget kvarstår inte medför att det ska krävas mer för inhibition än att utgången bedöms vara oviss.

Mot bakgrund av sakfrågorna och vad som hittills kommit fram i målet gör förvaltningsrätten bedömningen att utgången är oviss. Det finns därför förutsättningar för att besluta om inhibition. Beslutspunkt 2 (punkt 28 och 30) och beslutspunkt 3 i det överklagade beslutet, ska därför tills vidare inte gälla såvitt avser Huawei.

Instans
Förvaltningsrätterna
Rättsområden
Förvaltningsprocess, Tillstånd och tillsyn, Infrastruktur, IT-rätt, Avtalsrätt