En nu 24-årig elithockeyspelare åtalades i Malmö tingsrätt för misshandel efter en incident under Skånederbyt mellan Malmö och Rögle i mars 2015. Åtalet kretsar runt en händelse som gjorde att 24-åringen fick så kallat matchstraff och senare också fick sex matchers avstängning och böter av Svenska ishockeyförbundets disciplinnämnd.
Den hockeydomare som dömt i matchen förklarade i tingsrätten att 24-åringen först blivit “lätt neddragen” av en motspelare – något som av domaren inte setts som ett regelbrott. 24-åringen har då blivit irriterad och närmat sig motspelaren bakifrån samt “satt klubban lite lätt i ryggen på honom som en markering”. Direkt efter detta har dock 24-åringen även tryckt till hårt med klubban i nacken på motspelaren, på ett av de få ställen där spelarna inte har skydd. Motspelaren föll ihop och fördes av isen på bår som en säkerhetsåtgärd, men ådrog sig inga skador. Han hade dock ont efter händelsen i cirka en vecka. Domaren förklarade i tingsrätten att spelet inte var avblåst vid händelsen men att “pucken inte var i närheten”.
Åklagaren har ansett att 24-åringen ska dömas för misshandel för tilltaget, trots att det handlar om våldsutövning under en spelsekvens i en match på elitnivå. Både Malmö tingsrätt och Hovrätten över Skåne och Blekinge gick också på åklagarens linje och fällde 24-åringen för misshandel av normalgraden.
Hovrätten konstaterade att det i och för sig finns många ageranden i idrottens värld som inte ska föranleda straffansvar, trots att de uppfyller brottsrekvisit. Ett allvarligare våld kan också accepteras inom idrotten än när man talar om “vanligt samtycke”. 24-åringens agerande hade dock inte varit “idrottsligt motiverat” och kunde därför inte anses “förenligt med spelets idé”. Denna typ av agerande är bara ansvarsfritt om det handlar om bagatellartat våld. Den våldsutövning som 24-åringen har gjort sig skyldig till hade enligt hovrätten varit relativt allvarlig och handlingen har “varit föranledd av frustration och irritation”. Crosscheckingen var därför straffbar som misshandel och den fällande domen fastställdes därmed.
Högsta domstolen, HD, går nu på motsvarande linje och fäller 24-åringen för misshandel – men sätter ned påföljden till villkorlig dom.
HD konstaterar att misshandelsbrott som överstiger ringa misshandel som tumregel är straffbara även vid samtycke – men att omständigheterna även kan göra misshandel av normalgraden tillåten när samtycke finns, till exempel vid frivillig idrottsutövning som boxning. ”Oskrivna regler om social adekvans” kan här påverka det straffbara området och innebära att en gärning är straffri – trots att detta ”inte låter sig förklaras med hänvisning till vedertagna tolkningsmetoder eller skrivna undantagsregler”. Man talar om att det ”finns ett samhälleligt intresse av att gärningen ska vara tillåten”.
I fallet med organiserad ishockey konstaterar HD att samtycke och social adekvans medför att den våldsutövning som följer regelboken är tillåten – men att också regelöverträdelser som ska leda till utvisning omfattas. Enligt HD måste också alla handlingar som sker inom spelets ramar anses som tillåtna, även när de sker utan stöd av deltagande spelares samtycke – en särskild undantagsregel som grundas på det samhälleliga intresset av idrottsutövning. Det finns även ett utrymme för straffrihet ”utom spelet”, till exempel vid slagsmålsliknande situationer – även om det straffria utrymmet då är snävare än vid spelsituationer.
Att en handlande som är tillåtet enligt undantagsregeln resulterar i en allvarlig skada saknar egentlig betydelse, men att uppsåtligen skada en motspelare allvarligt är enligt HD aldrig tillåtet. Det finns också våldsutövning som innefattar ett så allvarligt risktagande att den inte kan anses godtagbar, trots att den utövats inom ramen för en ishockeymatch, fortsätter HD. I sådana fall kan en oaktsam utövare dömas för vållande till kroppsskada.
Den nu åtalade gärningen uppfyller rekvisiten för misshandel och har inte varit tillåten enligt ishockeyns regelverk. Våldet kan inte heller anses ha omfattats av det samtycke som motspelaren lämnat genom att frivilligt delta i spelet. Det handlar i och för sig om en situation under pågående spel, men också om ett slag som utdelats utan direkt samband med spelet – vilket alltså gör det straffria området mindre. Enligt HD kan till exempel ofredanden mellan spelare som nyligen varit inblandade i en spelsekvens här vara acceptabelt. I 24-åringens fall handlar det dock om ett kraftfullt slag mot eller i närheten av ett oskyddat område på kroppen på ett sätt som motspelaren inte kunnat förutse – något som gör att gärningen ska bedömas som misshandel trots läran om social adekvans.
När det gäller påföljden gör dock redan det disciplinstraff som 24-åringen fått att några böter inte behövs, utan att endast villkorlig dom räcker som påföljd. Domen ändras därför i denna del.