Ett bolag som bedriver två anläggningar för VR-aktiviteter ansökte om förhandsbesked för att få veta om tillhandahållande av aktiviteterna omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Med bolagets VR-aktiviteter avses virtuella verklighetsspel som utövas med hjälp av en teknik som simulerar en fysisk närvaro där användarna interagerar med den digitala miljön i realtid. Aktiviteterna delas in i kategorierna skjut- och äventyrsspel.
På öppna arenor om 150 respektive 300 kvadratmeter kan upp till tio personer utöva aktiviteterna samtidigt. Arenorna har anpassats till spelen genom att pelare och utstickande partier har klätts in för att undvika att deltagarna skadar sig och sensorer har installerats i taken.
Tillhandahållandet inkluderar förutom inträde till VR-arenan och själva aktiviteten även utrustning, instruktör och tillgång till scoreboard. Deltagarna utrustas med VR-glasögon, hörlurar, sensorer vid händer och fötter samt datorutrustning på ryggen. Deltagarna, som delas upp i lag, utrustas även med en vapenreplika.
Tävlingsmomentet vid skjutspel går ut på att träffa motståndarna och att undvika att själv bli träffad.
Skatterättsnämnden fann att tillhandahållandet inte omfattas av den reducerade skattesatsen. Nämnden ansåg att aktiviteterna saknar sådana prestations- och tävlingsmoment som utmärker idrott och fysisk träning, utan aktiviteterna kan snarare karaktäriseras som nöje.
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, konstaterar att bedömningen av om det rör sig om fysisk träning ska utgå från genomsnittskonsumentens uppfattning. Denna uppfattning ska fastställas utifrån en helhetsbedömning av objektiva omständigheter. Särskilt utformningen av den aktuella anläggningen ska beaktas.
HFD har i HFD 2018 not. 34 slagit fast att inträde till en paintballanläggning omfattas av den reducerade skattesatsen för idrottstjänster. Enligt bolaget kan VR-aktiviteterna jämställas med paintball.
I rättsfallet konstaterade HFD att paintball är en fysisk aktivitet med ett uttalat prestations- och tävlingsmoment och att anläggningen bestod av banor som var avsedda för spelet, både på tävlings- och nybörjarnivå.
När det gäller klagandens aktiviteter förekommer ”ett visst mått av fysisk aktivitet”, men aktiviteten framstår som ”försumbar i förhållande till upplevelsen i den digitala miljön”. Vidare är anläggningarna inte särskilt anpassade för att möjliggöra fysisk aktivitet. Utrustningen syftar i stället till att möjliggöra den digitala upplevelsen.
Vid en sammantagen bedömning finner HFD att aktiviteterna har karaktär av nöje snarare än idrott eller fysisk träning.
Skatterättsnämndens förhandsbesked ska alltså fastställas.