En 48-årig man hade blivit utskriven från jobb- och utvecklingsgarantin i januari 2019 då han fick ett introduktionsarbete. Han återinskrevs i programmet i juli 2019 och Arbetsförmedlingen återkallade hans anvisning till programmet i december samma år. Enligt Arbetsförmedlingen skulle han inte ha blivit återanvisad till jobb- och utvecklingsgarantin i juli. Beslutet om anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin upphävdes därför. 

Arbetsförmedlingen återkallade dock senare återkallelsebeslutet genom en omprövning och skrev in mannen retroaktivt från och med september 2019.

När mannen någon vecka senare, i mars 2020, ansökte om aktivitetsstöd avseende september 2019 till januari 2020 beslutade Försäkringskassan att avslå ansökan med hänvisning till att han lämnat in den för sent.  Ersättning lämnas nämligen inte för längre tid tillbaka än månaden före ansökningsmånaden enligt 10 kap. 5 § första stycket förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Mannen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Karlstad, som ansåg att han hade en godtagbar ursäkt för sin sena ansökan. Detta då han inte hade någon anledning att ansöka om aktivitetsstöd för den aktuella perioden tidigare med tanke på att han ändå inte hade kunnat beviljas något aktivitetsstöd under den tid få Arbetsförmedlingens grundbeslut gällde.

Enligt domstolen förelåg därmed särskilda skäl enligt 10 kap. 5 § första stycket i förordningen som gör att stödet kan betalas ut för längre tid tillbaka än månaden före ansökningsmånaden. 

Det ansåg även Kammarrätten i Göteborg, som framhöll att mannen inte kan ha uppfattat det som meningsfullt att ansöka om aktivitetsstöd innan Arbetsförmedlingen upphävde sitt tidigare beslut. 

Det finns inte några uttalanden om vad som utgör särskilda skäl i förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, men enligt 2 kap. 9 § andra stycket samma förordningen ska aktivitetsstöd lämnas med det belopp som programdeltagaren skulle ha fått om beslutet om återkallelse inte hade fattats, i de fall då någon på nytt anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program där anvisningen har återkallats. 

Kammarrättens referent var dock skiljaktig och påpekade att Arbetsförmedlingens grundbeslut inte hade vunnit laga kraft. Enligt honom borde mannen därför ha ansökt om aktivitetsstöd för perioden inom den tid som anges i förordningen. Enbart den omständigheten att han var utskriven från jobb- och utvecklingsgarantin genom ett icke lagakraftvunnet beslut från Arbetsförmedlingen utgör därför inte särskilda skäl. 

Avgörandet överklagades och Högsta förvaltningsdomstolen väljer att ta upp frågan om det föreligger särskilda skäl att bevilja ersättning för längre tid tillbaka än månaden före ansökningsmånaden.