Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

It-chef saknade behörighet ingå miljonavtal

En it-leverantör som skulle ansvara för en omläggning av en befintlig driftstjänst till en molntjänst som skulle löpa under tre år och kosta drygt fyra miljoner kronor får inte betalt. It-leverantören kunde inte räkna med att kundens nyanställde IT-chef var behörig att underteckna avtalet.

It-chef saknade behörighet ingå miljonavtal

Iptor Managed Services AB som härstammar ur det som tidigare var den svenska koncernen IBS och som sysslar med försäljning och implementering av affärssystem inom IT och tillhandahållande av relaterade tjänster förde förhandlingar med Atoy Automotive Sweden AB som är en av de ledande leverantörerna av reservdelar till marknaden för bilreparationer och service i bland annat Sverige.

Sa upp sig från provanställning

Under våren och sommaren 2016 hade Atoys dåvarande it-chef kontakt med Iptor angående IT-tjänster och IT-system. Den 20 september 2016 undertecknade it-chefen, som hann säga upp sig före provanställningens utgång, ett avtal med innebörden att Iptor skulle leverera moln- och drifttjänster till Atoy. Den 28 september 2016 undertecknade Iptor avtalet genom dess styrelseledamot och vd. Enligt avtalets innehåll löpte avtalet under 36 månader från den tidpunkt då tjänsterna kunde börja levereras. Den 30 september 2016 utställde Iptor en faktura till Atoy på den enligt avtalet överenskomna engångsbetalningen.

Atoy bestred fakturan den 21 oktober 2016 och hävdade att något bindande avtal inte hade träffats.

Nu kräver it-leverantören reservdelsleverantören på knappt två miljoner kronor i skadestånd för avtalsbrottet. Iptor hävdar att Atoys it-chef har haft en muntlig fullmakt eller fått uppdraget från Atoys vd eller annan behörig ställföreträdare för Atoy alternativt från annan de facto behörig befattningshavare eller företrädare inom Atoy att ingå avtalet för Atoys räkning. För det fall att det inte kan visas att it-chefen har haft en muntlig fullmakt görs det gällande att det i vart fall har förelegat en så kallad kombinationsfullmakt och att Iptor har fått en befogad tillit till att it-chefen varit behörig att ingå avtalet för Atoys räkning.

Inte bunden

Atoy uppger å sin sida att it-chefen inte varit behörig att ingå avtalet med Iptor för Atoys räkning. Hon har inte haft en muntlig fullmakt eller fått uppdrag att ingå avtalet för Atoys räkning. Det har inte förelegat sådana särskilda omständigheter som konstituerar en kombinationsfullmakt och Atoy har därför inte blivit bunden av avtalet på sådant sätt.

Enligt Solna tingsrätt finns det visserligen omständigheter som talar för att it-chefens uppdrag kan ha varit mer omfattande än att enbart ta fram offerter i syfte att konkurrensutsätta en befintlig leverantör och att avtalsförhandlingarna skedde med samtycke från Atoys ledning. I-t-chefen har själv varit av den uppfattningen. ”Ett uppdrag att sköta avtalsförhandlingar medför dock inte en automatisk behörighet att också träffa ett bindande avtal” skriver tingsrätten.

Det har framkommit, bland annat genom it-chefen själv, att hon kontrollerade med dåvarande Sverige-chefen i företaget att hon kunde skriva under avtalet. Det har dock, konstaterar rätten, inte framkommit något konkret som visar att denne har företrätt Atoy på ett sådant sätt som gör att han kunde betraktas som faktisk företrädare.

Sammanfattningsvis har Iptor således inte visat it-chefen fått muntlig fullmakt eller uppdrag att ingå ett bindande avtal.

Har det då förelegat en så kallad tillitsfullmakt?

Högsta domstolen har i rättsfallen NJA 2013 s. 659 och NJA 2014 s. 684 slagit fast att den som skapar en befogad tillit hos någon annan, om att han företräds av en behörig person i en viss avtalssituation, kan bli bunden av personens handlande.

Inte firmateckningsrätt

Tingsrätten betonar att kvinnan inte hade firmateckningsrätt och hon var nyanställd på Atoy vilket Iptor var medveten om. Det har inte framgått att hon i tiden före avtalet hade ingått andra avtal för Atoys räkning. Iptor har inte heller tidigare tecknat avtal med Atoy.

Atoys IT-avdelning får visserligen ses som en väl avgränsad och självständig verksamhetsdel och Iptor borde, medger rätten, ha kunnat utgå från att it-chefen har haft behörighet att företa sådana rättshandlingar som normalt vidtas i och för verksamhetsgrenens vardagliga fortgång. Det avtal som har träffats kan emellertid, menar domstolen, inte anses kunna hänföras till denna kategori av rättshandlingar. Avtalet har inneburit en omläggning av den befintliga driftstjänsten till en molntjänst och skulle löpa under tre år till en sammanlagd kostnad av totalt drygt fyra miljoner kronor.

Det föreligger visserligen inte skäl att ifrågasätta att Iptor, med hänsyn till de kontakter de hade med it-chefen, var av uppfattningen att avtalsförhandlingarna var sanktionerade av Iptors ledning. Det finns flera omständigheter som kan tala för att Atoys ledning hade kännedom om it-chefens avtalsförhandlingar.

Sent avtalsutkast

Med hänsyn till den förändring som byte av leverantör innebar och den kontroll Atoys ledning i övrigt säger sig haft när det gäller större investeringar kan det, enligt tingsrätten, framstå som märkligt att it-chefen skulle ha förhandlat fram avtalet och även undertecknat detta utan förankring eller vetskap hos ledningen. Emellertid är det inte visat att något avtalsutkast innehållande de närmare villkoren och tidsplanen tillhandahölls förrän i september och det har inte ens av it-chefens egna uppgifter framgått att hon har presenterat något avtalsutkast eller offert till någon av dem som var behörig att fatta beslut.

Även om det således finns omständigheter som kan tala för att det inom Atoy har funnits en större kännedom om avtalet än vad bolaget har vidgått har det inte framkommit något konkret som styrker det.

Sammantaget anser tingsrätten att omständigheterna inte är sådana att Iptor kan anses ha haft befogad anledning att räkna med att it-chefen var behörig att ingå avtalet. Iptors talan ska därför ogillas.

Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Skadeståndsrätt, Köprätt, IT-rätt, Avtalsrätt