Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Ljudinspelning av möte med anställd måste lämnas ut

En ljudinspelning från ett möte mellan en anställd och dennes arbetsgivare måste lämnas ut efter ett editionsbeslut i tingsrätten. Den anställde hävdar att inspelningen visar att det var arbetsgivaren som valde att avsluta hennes anställning.

Ljudinspelning av möte med anställd måste lämnas ut
En anställd får tillgång till en ljudinspelning från ett möte där hennes framtid i företaget diskuterades. Foto: Oscar Ivan Esquivel Arteaga, Unsplash.

Målet handlar i korthet om huruvida bolaget, som sysslar med hårtransplantationer, i strid mot reglerna i LAS avslutat en 47-årig kvinnas anställning vid ett möte mellan kvinnan och företrädare för bolaget den 28 april 2019 eller om kvinnan själv valt att avsluta sin anställning.

Den anställde och hennes fackförbund Unionen har nu begärt att tingsrätten ska förelägga bolaget att vid vite ge in hela ljudinspelningen från mötet den 28 april 2019 mellan kvinnan och företrädare för bolaget.

Uppenbart att inspelningen har betydelse som bevis

Som skäl för begäran anför kvinnan följande: Om någon innehar ett föremål som lämpligen kan flyttas till rätten, till exempel en digital inspelning, och som kan antas äga betydelse som bevis, är denne skyldig att tillhandahålla det för syn. Det är uppenbart att den digitala inspelningen från mötet kan antas äga betydelse som bevis. Den centrala frågan i tvisten är vad som sades mellan parterna på mötet.

Kvinnan och hennes fackförbund har begärt att få ta del av inspelningen redan i maj 2019 och detta har även upprepats på nytt i rättegångsprocessen. Bolaget har inte velat utge hela inspelningen och har enbart, efter uppmaning från domstolen, gett in vissa subjektivt valda sekvenser av inspelningen.

Inspelningen åberopas till styrkande av bland annat att en representant för arbetsgivaren under mötet den 28 april 2019 frågade om kvinnan skulle skriva under det nya anställningsavtalet med konkurrensklausulen, att kvinnan under mötet den 28 april 2019 upprepade att hon inte skulle skriva under det nya anställningsavtalet med konkurrensklausulen, att arbetsgivarrepresentanten under mötet förklarade att han förlorat tilliten till henne och att kvinnan bad om att få ha kvar sin anställning men inte fick det på grund av det förbrukade förtroendet.

Redan gett in filen

Bolaget kontrar med att man gett in den efterfrågade ljudfilen och sålunda inte kan inkomma med något ytterligare material enligt kärandenas yrkande. Bolaget bestrider editionsyrkandet såvitt avser skyldighet att utge en mer omfattande ljudfil. Det kan inte krävas att bolaget ska utge ljudfilen då den innehåller information som inte har aktualiserats i målet och som motparten därför inte har rätt att befatta sig med. Det är inte heller klarlagt huruvida en mer omfattande fil än den som getts in finns bevarad.

Solna tingsrätt redovisar den rättsliga regleringen av edition och uppger att den som innehar en skriftlig handling som kan antas ha betydelse som bevis är skyldig att förete handlingen (38 kap. 2 § 1 st. rättegångsbalken). Om någon är skyldig att förete en skriftlig handling som bevis får rätten, enligt 38 kap. 4 § rättegångsbalken, förelägga denne att utge handlingen.

En grundläggande förutsättning för att en handling ska kunna bli föremål för edition är att handlingen utgör skriftlig bevisning. Med skriftlig bevisning avses skriftens innebörd, det vill säga det intellektuella innehållet (jfr Per Olof Ekelöf m.fl., Rättegång IV, sjunde uppl. s. 256 och Fitger, Rättegångsbalken, Juno, inledning till 38 kap. rättegångsbalken). Att den eller de handlingar som ska företes består av information lagrad på data utgör inget hinder för tingsrätten att bifalla ett yrkande om edition (NJA 1998 s. 829).

För att vinna framgång med ett editionsyrkande krävs vidare att handlingen ska ha betydelse som bevis i målet. Prövningen av om en handling har bevisrelevans ska utgå från de bevisteman som parterna har angett i målet. Det krävs inte att handlingen i fråga har ett högt bevisvärde, utan den som innehar handlingen kan bli skyldig att lämna ut den så snart omständigheterna talar för att handlingen i vart fall får ett visst mindre bevisvärde vid prövningen av den materiella frågan (NJA 1998 s. 590).

Finns ytterligare inspelningar

Prövningen av ett editionsyrkande ska även omfatta en avvägning mellan utsikterna till att vad editionssökanden önskar bevisa ska komma att tillmätas relevans och motpartens intresse att inte nödgas lämna ut en efterfrågad handling (NJA 1998 s. 829).

Tingsrätten konstaterar att bolaget har gjort bedömningen att en längre inspelning än den som getts in inte bör ges in eftersom den enligt bolaget innehåller information som inte aktualiserats i målet. Av detta skäl framstår det som klart att bolaget innehar ytterligare inspelningar.

Därutöver anser tingsrätten att bevistemat och föremålet för kärandenas editionsyrkande är tillräckligt identifierat för att grundförutsättningarna enligt 38 kap. 2 § rättegångsbalken ska anses uppfyllda.

Den avgörande frågan är då om ljudinspelningen har betydelse som bevis. Kärandena menar att det framgår av ljudinspelningen att bolaget i strid mot reglerna i LAS avslutade kvinnans anställning vid mötet den 28 april 2019 medan bolaget menar att 47-åringen vid mötet själv avslutade sin anställning. Redan av denna motsättning framgår att en inspelning av vad som sas vid mötet kan ha betydelse för kärandenas talan. Det har inte framkommit några tydliga skäl varför bolaget motsätter sig att lämna in en inspelning av ett möte vid vilket kvinnan enligt båda parter var med. Editionsyrkandet bifalls därför.

Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Civilprocess, Anställning, uppsägning och avskedande