Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Miljonskadestånd för likviderad ögonklinik

En delägare i en lönsam ögonklinik tilldöms över två miljoner kronor i skadestånd för brott mot vinstintresset sedan huvudägaren sagt upp vårdavtalet med regionen, likviderat bolaget och bildat ett nytt bolag på egen hand. Tingsrätten anser det oseriöst att lämna ett bud med tre och en halv timmes betänketid en nyårsafton.

Miljonskadestånd för likviderad ögonklinik
En delägare i en ögonklinik får över två miljoner kronor i skadestånd sedan han utmanövrerats av majoritetsägaren. Foto: Amanda Dalbjörn, Unsplash

En 57-årig man frågade i december 2013 en man med ekonomiska resurser om hjälp med finansiering och hjälp med att ansöka om ackreditering för att kunna bilda ett vårdbolag. Via sitt aktiebolag lånade mannen ut en miljon kronor. Beloppet blev startkapital till en ögonklinik som registrerades  den 20 februari.

Under våren 2014 tecknade kliniken vårdavtal med Region Skåne. Avtalstiden löpte från och med den 1 augusti 2014. Bolaget var verksamt inom öppen ögonsjukvård, ögonkirurgi och optisk rådgivning.

Styrelse i bolaget bestod inledningsvis av de bägge männen. Grundaren blev majoritetsägare med en aktiepost om 60 procent och finansiären, genom sitt aktiebolag, blev minoritetsägare med en aktiepost om 40 procent. Parterna träffade den 15 januari 2014 ett aktieägaravtal rörande klinikens verksamhet och drift.

God utveckling

Under de första åren uppvisade bolaget en god utveckling och ett positivt resultat. I juni 2017 sa grundaren upp aktieägaravtalet och aktieägaravtalet upphörde därför vid årsskiftet 2017/2018. En värdering då visade att minoritetsägarens aktiepost var värd 2,2–2,3 miljoner kronor.

På nyårsafton 2017 erbjöd sig majoritetsägaren att köpa ut minoritetsägaren för 2,2 miljoner kronor men någon accept kom inte under den 3,5 timmes korta svarsfristen. I mars 2018 kom ett nytt bud på 1,8 miljoner kronor men inget svar.

Vid bolagsstämma den 17 november 2018 beslutades att avveckla klinikbolagets verksamhet. Som en följd därav sa grundaren upp bolagets vårdavtal med Region Skåne.

Den 2 oktober 2019 beslutade bolagsstämman att bolaget skulle träda i likvidation. Men grundaren startade ett nytt bolag och fick ett vårdavtal med Region Skåne avseende ögonsjukvård med start den 1 september 2019. Den verksamheten bedrivs i samma lokal som det likviderade bolaget tidigare nyttjade, personalen följde med och det nya bolaget förvärvade merparten av inventarierna.

Undandrogs sitt värde

Minoritetsägaren begärde 2,3 miljoner kronor på förstahandsgrunden att majoritetsägaren i enlighet med 29 kap. 1 § aktiebolagslagen, i egenskap av styrelseledamot och ställföreträdare uppsåtligen eller av oaktsamhet vid fullgörandet av sitt uppdrag genom överträdelse av ABL och bolagsordningen orsakat majoritetsägaren skada.

Genom majoritetsägarens olika åtgärder har bolaget undandragits sitt ekonomiska värde till skada för den andre ägaren vars aktier har förlorat i värde. Åtgärderna har medfört en otillbörlig fördel åt m majoritetsägaren till nackdel för minoritetsägaren, det vill säga handlandet strider mot 8 kap. 41 § ABL.

Den otillbörliga fördelen utgörs av den ekonomiska fördelen för majoritetsägaren. Genom transaktionen har den sistnämnde övertagit en verksamhet som är värd ett par miljoner kronor för en prislapp som motsvarar avvecklingsvärdet på inventarierna.

Inget seriöst bud

Malmö tingsrätt anser inte att budet på nyårsafton 2017 var allvarligt menat. ”Att på kvällen på nyårsafton lämna ett bud med en svarsfrist om endast drygt tre och en halv timme framstår i sammanhanget inte som seriöst utan ger enligt tingsrättens uppfattning snarare stöd för att [majoritetsägaren] inte var genuint intresserad av att diskutera och finna en för båda parter godtagbar lösning” skriver tingsrätten. Inte heller det andra budet på 1,8 miljoner kronor anses seriöst mot bakgrund av den grundlösa sänkningen med 400 000 kronor.

Ett aktiebolag ska vara vinstdrivande i syfte att ge utdelning till sina ägare. Enligt tingsrätten står det klart att innehavet av vårdavtalet var en helt grundläggande förutsättning för att kunna driva verksamheten i bolaget. Genom att verksamheten undandrogs bolaget kunde ögonkliniken inte bedriva sin verksamhet. Detta strider mot vinstintresset i ABL och bolagsordningen. Bolagsstämmobeslutet har alltså fattats i strid med vinstintresset i ABL och bolagsordningen.

Utredningen visar också att majoritetsägaren efter avvecklingen har startat upp väsentligen samma slags verksamhet i sitt egna helägda bolag och att det har varit fråga om en övergång av verksamhet.

Att kliniken gick dåligt ekonomiskt som majoritetsägaren hävdat får enligt tingsrätten inte stöd av den sammantagna utredningen i målet. Tvärtom, ger utredningen sammantaget stöd för att bolaget gick bra.

Otillbörlig fördel

Enligt 29 kap. 1 § ABL ska en styrelseledamot ersätta skada som åsamkas en aktieägare när ledamoten vid fullgörandet av sitt uppdrag överträtt ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Det följer också av 8 kap. 41 § ABL att styrelsen eller någon annan ställföreträdare inte får företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som är ägnad att ge otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare. En ställföreträdare får inte heller följa en anvisning av bolagsstämman eller något annat bolagsorgan, om anvisningen inte gäller därför att den strider mot ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.

Det likvidationsbeslut som bolagsstämman fattade resulterade i sig inte i någon överföring av ekonomiska värden till aktiemajoriteten till nackdel för minoritetsägaren. Enligt tingsrätten har dock de ifrågavarande besluten som föregått det beslutet varit ett led i ett förfarande som har lett till en situation av det slag som generalklausulen tar sikte på.

I rättsfallet NJA 2000 s. 404 har HD kommit fram till att styrelseledamöter var skadeståndsskyldiga för den skada som åsamkats minoritetsägarna i ett aktiebolag sedan styrelsen beslutade att flytta över all verksamhet till ett annat bolag som i sin helhet ägdes av majoritetsägaren. Högsta domstolen ansåg att beslutet var ägnat att ge en otillbörlig fördel för majoritetsägaren till nackdel för minoritetsägaren. Enligt tingsrätten liknar det den situation som föreligger i förevarande mål.

Beaktas i ett sammanhang

Enligt tingsrättens bedömning måste samtliga de åtgärder som majoritetsägaren har vidtagit, från den tidpunkt han sa upp aktieägaravtalet till dess att ansökan om likvidation gjordes, ses och beaktas i ett sammanhang. Sett i ett sammanhang kan någon annan slutsats inte göras än att dessa åtgärder har utgjort ett led i majoritetsägarens.

Det förhållandet att det formellt sett är bolagsstämman som fattat beslutet att godkänna styrelsens förslag att avveckla bolagets verksamhet, följt av att majoritetsägaren därefter sagt upp vårdavtalet, saknar betydelse. Detta eftersom det är styrelsen, det vill säga majoritetsägaren ensam, som varit drivande och i realiteten bestämmande när det gällt att förbereda och lägga fram förslagen till bolagsstämman. I en sådan här situation kan majoritetsägaren inte undkomma ansvar med hänvisning till lydnadsplikten mot bolagsstämman.

Enligt tingsrätten kan majoritetsägarens agerande, mot bakgrund av hela händelseförloppet sett i sitt sammanhang och det förhållandet att han varit väl införstådd med att hans beslut och åtgärder skett i strid med minoritetsaktieägarens vilja, inte ses på annat sätt än att majoritetsägaren har varit väl införstådd med risken för skada. Han har vid flera tillfällen aktivt valt att agera i egen sak i stället för att försöka förekomma skadan. Vid en helhetsbedömning av vad som har framkommit är det tingsrättens uppfattning att det har varit fråga om ett medvetet och planerat agerande från Marios sida och att han alltså agerat med uppsåt väl införstådd med vilka konsekvenser hans agerande skulle medföra.

Mot denna bakgrund är majoritetsägaren därmed i och för sig skadeståndsskyldig för den skada som åsamkats minoritetsägaren.

Vid en sammantagen bedömning av vad som framkommit har majoritetsägaren inte på de skäl han anfört, varken var och en för sig eller sammantagna, haft något sakligt skäl att agera på sätt som skett, nämligen genom att utestänga minoritetsägaren från inflytande i bolaget och därefter utan adekvat ersättning till denne flytta över verksamheten till ett eget bolag. Han har alltså inte, mot bakgrund av händelseutvecklingen i detta fall, haft ett berättigat intresse av att avveckla verksamheten i bolaget på det sätt som skett.

Minoritetsägarens får bifall fullt ut till sitt skadeståndsyrkande på 2 054 549 kronor. Majoritetsägaren ska också stå för minoritetsägarens rättegångskostnader på 1 155 073 kronor.

Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Skadeståndsrätt, Associationsrätt - aktiebolagsrätt