Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Övertagande av fastighetslån obehörig vinst

En fastighet som en kvinna fick i gåva av sambons pappa mot att hon övertog lånen återgick till pappan då överlåtelsen ansågs ogiltig på grund av förfalskat gåvobrev. Pappan döms nu av tingsrätten att återbetala beloppet enligt principen om obehörig vinst.

Övertagande av fastighetslån obehörig vinst

I en handling benämnd gåvobrev daterad den 1 april 2014 angavs att en fastighet i Upplands Väsby överläts från den lagfarne ägaren till hans sons dåvarande sambo. I gåvobrevet angavs att kvinnan i samband med att hon fick gåvan skulle överta betalningsansvaret för lånen som mannen hade på fastigheten. Hon löste dessa genom att själv ta upp ett lån.

Sedan mannen väckt talan mot kvinnan och yrkat bättre rätt till fastigheten slog Attunda tingsrätt fast att mannen hade bättre rätt till fastigheten än kvinnan. Förklaringen var att gåvobrevet som legat till grund för överlåtelsen av fastigheten skulle anses vara förfalskat och att rättshandlingen som uttryckts i gåvobrevet därmed var ogiltig. Hovrätten fastställde domen vilket Blendow Lexnova skrivit om https://www.lexnova.se/nyheter/forfalskat-gavobrev-ger-inte-battre-ratt-till-fastighet-fore-detta-svarfar-vinner-i-hovr

Fastigheten är nu i mannens besittning och han är fastighetens lagfarne ägare. Efter att gåvoavtalet förklarats ogiltigt har Swedbank bedömt att pantförskrivningen för kvinnans lån skulle upphöra och hennes lån står sedan dess såvitt framkommit utan säkerhet.

Kvinnan yrkade att mannen ska betala henne för lånen som står på henne, totalt 2 398 189 kronor. Som rättslig grund för talan har hon åberopat följande: För det första följer av allmänna rättsgrundsatser att ogiltighet av avtal leder till att parternas prestationer ska återgå.

För det andra ska prestationen återgå med hänvisning till principen om obehörig vinst, det vill säga att part inte har rätt till vinning med visst belopp utan en motsvarande motprestation från sin sida.

För det tredje är hennes betalning att betrakta som en misstagsbetalning då mannen - som hävdat att gåvobrevet var falskt - inte hade någon rätt att få sina lån lösta eftersom han inte hade någon avsikt att ge bort sin fastighet.

Slutligen har kvinnan rätt att återfå medlen på grund av förutsättningsläran, eftersom en förutsättning för att mannen skulle få sina lån lösta var att gåvoavtalet mellan honom och sonens sambo var giltigt.

Tingsrätten gör en avtalsrättslig genomgång av de olika grunderna varav tre av fyra grunder inte anses tillämpliga. När det först gäller förutsättningsläran konstaterar rätten att själva avtalshandlingen i detta fall har förklarats ogiltig. Det rör sig alltså inte om att några nya omständigheter som påverkar avtalsparterna har upptäckts eller tillkommit utan det har konstaterats att något avtal överhuvudtaget aldrig har existerat. Eftersom något avtal inte föreligger kan inte förutsättningsläran tillämpas.

Frågan om parternas prestationer ska återgå på grund av att avtalet har ogiltigförklarats besvarar domstolen på så sätt att följden av att gåvoavtalet ogiltigförklarades var att fastigheten alltjämt var i mannens besittning och han var också dess lagfarne ägare. Vad avser den betalning kvinnan gjorde för att lösa lånen i enlighet med gåvobrevets villkor erlades denna emellertid inte till mannen utan till den bank i vilken han tagit lånen. Kvinnan har därmed inte presterat något i direkt förhållande till sin sambos far utan till en tredje part som inte är bunden av det på något sätt. Oaktat att förfarandet varit i enlighet med det nu ogiltigförklarade avtalet kan inte mannen åläggas att återbörda en prestation som han rent faktiskt aldrig har mottagit.

När det gäller frågan om condictio indebiti, alltså misstagsbetalning, pekar tingsrätten på att betalningen i den typen av fall skett av misstag, det vill säga utan rättslig grund. I det nu aktuella fallet har kvinnan löst mannens lån hos SBAB genom en avsiktlig och genomtänkt betalning för vilken en rättsgrund syntes föreligga när betalningen gjordes. Även om detta skulle anses utgöra en sådan misstagsbetalning som skulle kunna återbäras genom tillämpning av läran om condictio indebiti så har betalningen under alla omständigheter inte skett till mannen utan till SBAB, varför några pengar därför inte kan krävas tillbaka från mannen på denna grund.

Därmed återstår principen om obehörig vinst vilken i korthet innebär att en part som på ett obehörigt sätt har gjort en vinst på en annan parts bekostnad i vissa situationer kan åläggas betalningsskyldighet till motparten.

Eftersom det inte är visat att kvinnan skulle ha handlat otillbörligt utan tingsrätten vid sin prövning har att utgå från att ingen av parterna ägde kännedom om att gåvobrevet var förfalskat samt då det i övrigt saknas rättslig grund för förmögenhetsförskjutningen är den vinst som mannen gjort att betrakta som obehörig.

Det skulle, anser tingsrätten, under de i målet aktuella förhållandena också strida mot det allmänna rättsmedvetandet om mannen skulle anses ha rätt att tillgodogöra sig vad kvinnan har betalat. I enlighet med principerna om obehörig vinst följer därmed en skyldighet för honom att återbetala den vinst han gjort i samband med att hans lån löstes. Att inte obetydlig tid förflutit från det att gåvobrevet upprättades och ogiltigförklarades och innan kvinnan ansökt om stämning mot mannen liksom den omständigheten att han möjligen skulle få svårt att möta denna betalningsskyldighet medför ingen annan bedömning. Käromålet ska följaktligen bifallas i dess helhet.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

T492_20.pdf

400 KB
Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Avtalsrätt, Tvist mellan enskilda, Köprätt, Fastighetsköp