Fadern till de tre bröstarvingarna avled den 12 november 2017. Han efterlämnade förutom barnen sin sambo. Bouppteckningsförrättning ägde rum den 26 februari 2018. Under sin livstid bildade mannen ett bolag i Uppland i vilket han ägde samtliga aktier. År 2012 bildade han och sambon tillsammans ett förvaltningsbolag. De tecknade aktierna i detta bolag med hälften vardera.
I början av år 2013 överlät mannen samtliga aktier i sitt bolag till det gemensamt ägda förvaltningsbolaget för en köpeskilling motsvarande 1 500 000 kronor. Förvaltningsbolaget betalade köpeskillingen genom en revers utställd till mannen.
Sålde bolag för fyra miljoner kronor
Den 1 april 2013 överlät förvaltningsbolaget det Upplandsbolag som mannen tidigare ägt ensam till en extern köpare mot en köpeskilling motsvarande 4 000 000 kronor. Den 28 april 2013 reglerade förvaltningsbolaget den till mannen utställda reversen om 1 500 000 kronor genom en insättning på samboparets gemensamma konto i Swedbank.
Det återstående beloppet om 2 500 000 kronor efter försäljningen av Upplandsbolaget placerades av förvaltningsbolaget i så kallad diskretionär förvaltning hos Swedbank. Värdet på placeringen uppgår idag till cirka 2 800 000 kronor. Aktierna i förvaltningsbolaget ägs för närvarande av sambon och dödsboet efter mannen med hälften vardera.
Två av mannens bröstarvingar yrkade att Uppsala tingsrätt skulle förplikta sambon att till var och en av dem betala 233 333 kronor. Barnen menar att deras far har, genom försäljningen av Upplandsbolaget, överlåtit 2 000 000 kronor till sambon såsom gåva/benefika dispositioner. Gåvan/de benefika dispositionerna är till sitt syfte att likställa med testamente eftersom mannen, genom sitt hälftenägande dels i förvaltningsbolaget, dels i det med sambon gemensamma framtidskontot i Swedbank, rent faktiskt haft att räkna med att få behålla tillgångarna under sin livstid. Syftet med gåvan/gåvorna/de benefika dispositionerna/den benefika dispositionen har varit att ordna successionen efter barnens far.
Laglotter kränktes
Eftersom barnens respektive laglotter har kränkts genom gåva/benefik disposition ska värdet av den bortgivna egendomen läggas till pappans kvarlåtenskap vid beräkningen av barnens laglotter. Den efterlevande sambon ska utge ersättning för dess värde. Värdet är minst 233 333 kronor på envar laglott.
Tingsrätten konstaterade att bestämmelsen i 7 kap 4 § ärvdabalken ger ett laglottsskydd mot gåvor som till syftet är att likställa med testamente. För tillämpning av laglottsskyddet krävs att arvlåtaren ”bortgivit egendom”. En tolkning av den innebörden visar att det inte bara är fråga om typiska gåvor utan även benefika dispositioner i vidare mening som faller in under tillämpningsområdet. Det handlas således om ett lika extensivt gåvobegrepp som det som framträder i reglerna om förskott på arv. Hit hör till exempel försäljning till underpris, efterskänkande av fordran och betalning av skuld (se bland annat NJA 1939 s. 71 och NJA 1945 s. 81).
En förutsättning för att det ovan angivna lagrummet ska vara tillämpligt är dock att man kan anta en avsikt hos givaren att ordna successionen genom gåvan eller den benefika dispositionen.
Utredningen ger, enligt tingsrätten, inte stöd för annat än att mannens transaktioner rör hans båda bolag och att pengarna efter transaktionerna sattes in på ett konto som både han och sambon kunde disponera. Han har följaktligen inte bortgivit någon egendom och det finns ingenting i utredningen som visar att han haft en gåvoavsikt i förhållande till sambon. Bestämmelsen om laglottsskydd i enlighet med 7 kap 4 § ärvdabalken är därför inte tillämplig. Barnens yrkande skulle följaktligen ogillas.
Svea hovrätt prövar transaktionerna var för sig
Barnen överklagade till Svea hovrätt som inledningsvis konstaterar att det är fråga om två olika transaktioner – insättningen av 1 500 000 kronor på det gemensamma kontot i Swedbank respektive det återstående beloppet om 2 500 000 kr som efter försäljningen placerades av förvaltningsbolag i diskretionär förvaltning - och att tillämpligheten av bestämmelsen i 7 kap. 4 § ärvdabalken ska prövas på transaktionerna var och en för sig.
Vad gäller de 1 500 000 kronor som sattes in på det gemensamma bankkontot gör hovrätten följande överväganden: I målet är ostridigt att de aktuella medlen sattes in på parets gemensamma konto. Det är emellertid inte utrett i målet att mannen genom denna insättning avhände sig någon del av egendomen till sambon.
Att paret var för sig hade möjlighet att göra uttag från kontot föranleder inte någon annan bedömning. Det har över huvud taget inte ens gjorts gällande att kvinnan tagit ut någon del av dessa pengar från kontot.
Det är alltså inte visat att mannen avhände sig någon egendom genom insättningen av medlen på det gemensamma bankkontot. Det har således inte varit fråga om någon gåva eller annan därmed jämförlig benefik disposition som förutsätts för tillämpning av bestämmelsen i 7 kap. 4 § ärvdabalken.
Barnens talan i denna del kan redan på grund härav inte vinna bifall.
Benefikt aktieförvärv
I fråga om de 2 500 000 kronor som utgjorde resterande del av köpeskillingen från förvaltningsbolagets försäljning av Upplandsbolaget noterar hovrätten att mannen gick från att vara ensam ägare till aktierna till att i egenskap av hälftenägare i förvaltningsbolaget endast äga hälften av aktierna i Upplandsbolaget. Med hänsyn till den stora skillnaden i försäljningspris mellan försäljningen från mannen till förvaltningsbolaget och försäljningen från förvaltningsbolaget till den externa köparen samt det faktum att dessa försäljningar skett nära inpå varandra, är det, menar hovrätten, tydligt att mannen genom överlåtelserna avhände sig egendom och att avhändelsen inte torde kunna betraktas som något annat än benefik till sin natur.
Kvinnan har hävdat att hon, i sin egenskap av aktieägare till den andra hälften av förvaltningsbolaget, inte kan anses ha mottagit någon sådan gåva som förutsätts för att aktualisera tillämpning av bestämmelsen i 7 kap. 4 § ärvdabalken. Om ett sådant synsätt skulle få gehör öppnar det emellertid upp för möjligheter att kringgå det förstärkta laglottsskyddet, vilket ter sig oförenligt med skyddets ändamål.
Förvärv genom bolag också laglottskränkning
Enligt hovrättens mening finns det under sådana omständigheter som råder i detta mål inte några bärande skäl till att undanta en dylik disposition - som alltså innebär att en fysisk person indirekt berikats genom sitt aktieinnehav i en juridisk person - från bestämmelsens tillämpningsområde.
Att kvinnan inte rent formellt var gåvomottagare saknar följaktligen betydelse eftersom hon i praktiken måste anses vara mottagare av gåvan. Barnen har gjort gällande att syftet med dispositionen var att ordna successionen efter mannen.
Omständigheterna är dock, anser hovrätten, inte av sådan beskaffenhet att det kan antas en avsikt hos mannen att genom den aktuella dispositionen ordna successionen. Den eventuella nytta som han - i sin egenskap av hälftenägare till förvaltningsbolaget - fortsatt kan ha haft av den bortgivna egendomen leder inte till någon annan slutsats. Bröstarvingarna har således inte förmått styrka att gåvan till sitt syfte är att likställa med testamente. Deras talan kan följaktligen inte bifallas till någon del, varför tingsrättens dom ska stå fast.