Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Satt två månader i häkte i väntan på anstaltsplacering – JO mycket kritisk

Trots att det finns en undantagslös tidsgräns på 30 dagar fick den fängelsedömda mannen vänta i häkte i två månader innan han placerades på anstalt. Kriminalvården har också fortsatt problem med att klara strafftidslagens absoluta tidsfrist – något som Justitieombudsmannen beskriver som ”synnerligen bekymmersamt”.

Satt två månader i häkte i väntan på anstaltsplacering – JO mycket kritisk

En ung man som i augusti 2020 dömts till ett flerårigt fängelsestraff vände sig till Justitieombudsmannen, JO, och klagade över hur hans verkställighet hanterats. Fängelsedomen blev verkställbar den 17 september 2020, men trots det dröjde det till den 19 november innan han fick en placering vid Kumlaanstalten. Tiden där emellan fick mannen tillbringa i häkte, utan möjlighet att delta i utbildning eller programverksamhet. 

Kriminalvården har hänvisat till platsbrist, där det vid tidpunkten inte fanns tillräckligt med platser eller resurser vid riksmottagningen i förhållande till det stora antalet dömda som skulle placeras där. När det gäller mannen mer specifikt kan väntetiden även ha förlängts eftersom man behövde ”ta särskild hänsyn till klientkonstellationen innan placering kunde ske”, enligt Kriminalvården – och det fanns ingen annan anstalt med lämplig säkerhetsklass där han kunde placeras.

Myndigheten har en mycket ansträngd beläggningssituation med omfattande platsbrist. I november 2020 fattade Kriminalvårdens generaldirektör dock ett beslut om förändrad ordning för placering i riksmottagning och man arbetar nu internt med att ta fram en permanent ordning som ska effektivisera handläggningen. Novemberbeslutet gjorde att kön med dömda som väntar på plats på två månader sjönk från 84 personer till 33 personer. Väntetiden för placering i riksmottagning uppgick i december 2020 till cirka 40 dagar.

JO anser dock inte att Kriminalvårdens åtgärder har varit tillräckliga. En dömd får enligt strafftidslagen tas in i häkte i anslutning till att verkställigheten av ett fängelsestraff påbörjas, bland annat i avvaktan på anstaltsplacering. Tiden i häkte får dock aldrig vara längre än nödvändigt – och bara överskrida en vecka om det finns särskilda skäl. Även när sådana skäl finns får häktesplaceringen aldrig överskrida 30 dagar.

I mannens fall har häktesvistelsen uppgått till två månader, trots det absoluta kravet på max 30 dagar. JO har tidigare uppmärksammat frågan om överbeläggning inom Kriminalvården och uttalat kritik mot myndigheten för liknande förhållanden. Man har också i ett initiativärende flaggat för att den nya strafftidslagen kommer att kräva relativt omfattande förberedelser från Kriminalvårdens sida och ifrågasatt om myndigheten varit tillräckligt förberedd för de skärpta lagkraven.

Kriminalvårdens åtgärder på området har uppenbarligen inte heller varit tillräckliga, konstaterar JO. Den väntetiden för placering vid riksmottagningen som myndigheten angett överskrider 30-dagarsgränsen och JO har även mottagit flera klagomål från intagna som under sommaren och början av hösten 2021 blev kvar i häkte i väntan på anstaltsplacering i två till tre månader.

Problemet med att intagna blir kvar i häkte i avvaktan på anstaltsplacering är alltså inte löst och strafftidslagens absoluta tidsfrist upprätthålls inte – något som JO beskriver som ”synnerligen bekymmersamt” och avser att fortsätta granska. Kriminalvården förtjänar även allvarlig kritik för det dröjsmål som förekommit i det aktuella fallet.


Instans
Övriga instanser
Rättsområden
Påföljd, Straffprocess, Kriminalvård, Förvaltningsrätt

Ladda ner dokument

Skapa ett abonnemang på Lexnova Nyheter för att få tillgång till de underliggande domarna.

1 fil tillgänglig