Åklagaren har yrkat att tingsrätten förordnar att den tidigare beslutade kvarstaden avseende kvinnans egendom, inklusive fastigheten Landskrona Hilleshög 1:10, till ett värde om 3 300 000 kronor ska bestå till dess verkställighet av förverkandet kan ske, dock längst två månader efter lagakraftvunnen dom.
Åklagaren har yrkat att ett värde om 3 300 000 kronor ska förverkas från kvinnan, vilket motsvarar det uppskattade värdet av fastigheten Landskrona Hilleshög 1:10, eftersom det är klart mera sannolikt att egendomen härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet.
Åklagaren har som bevisning åberopat utdrag från fastighetsregistret, förvarsprotokoll och förvarsbeslut, köpebrev, finansiell utredning och beskattningsuppgifter.
Det är utrett att under 2018 ingick en vän till kvinnan ett avtal om köp av fastigheten Landskrona Hilleshög 1:10 för en köpeskilling om 2 950 000 kronor. Inför förvärvet av fastigheten mottog mannen ett större antal banköverföringar av varierade storlekar och från olika personer i och utom Sverige. Insättningarna var sådana att de var tillräckliga för att kunna erlägga köpeskillingen till de tidigare ägarna samt täcka vissa tillhörande kostnader. Han blev därefter lagfaren ägare till fastigheten.
Kvinnan övertog i sin tur positionen som lagfaren ägare till fastigheten under 2022 efter en lagfartsansökan till vilket det skickades med ett köpebrev. Hon har inte betalt någon köpeskilling till mannen. Hon har dessutom haft begränsade egna inkomster i Sverige. De datapantbrev som finns i fastigheten är inte utnyttjade utan är ägarregistrerade. Fastighetens taxeringsvärde för 2024 var 3 111 000 kronor. Fastigheten har tagits i förvar den 28 februari 2025 och tingsrätten beslutade om kvarstad den 6 mars 2025.
Lunds tingsrätt, vars dom hovrätten fastställer, konstaterar att enligt bestämmelserna i 36 kap. 5 § brottsbalken ska egendom förverkas från den som egendomen tillhör om det är klart mera sannolikt att egendom härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Ett sådant självständigt förverkande kan alltså ske utan att det konstateras att den som förverkandet riktas mot begått något brott. Ett förverkande enligt bestämmelsen förutsätter inte att egendomen knyts till ett visst brott eller brottslighet av ett visst slag, utan det räcker med att egendomen knyts till en inte närmare preciserad brottslig verksamhet. Det saknar betydelse vilken roll eller delaktighet egendomsinnehavaren har haft i den brottsliga verksamheten.
En omständighet som, enligt förarbetena, allmänt sett leder till slutsatsen att egendomen härrör från brottslig verksamhet är att innehavarens tillgångar inte står i proportion till dennes legitima förvärvskällor eller förmögenhetsförhållanden i övrigt. Att brottsbekämpande myndigheter påträffar dyra kapitalvaror eller lyxartiklar hos någon som saknar en legitim förvärvsinkomst är exempel på en omständighet som kan tyda på att egendomen inte har åtkommits på laglig väg.
Lagstiftaren understryker i propositionen, mot bakgrund av ett lagrådsuttalande om att det normalt bör finnas en koppling mellan innehavet av viss egendom och förekommande brottslighet för att egendomen ska kunna förverkas, att en sådan koppling inte är en förutsättning för att förverkande ska kunna ske.
Det är åklagaren som har bevisbördan för att egendomen härrör från brottslig verksamhet och beviskravet är att det ska vara klart mera sannolikt att egendomen härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Högsta domstolen har i NJA 2021 s 263 p 8 uttalat att beviskravet ”klart mera sannolikt” ligger mellan ”sannolika skäl” och ”ställt bortom rimligt tvivel”.
Kvinnan har hävdat att fastigheten var hennes redan när hennes vän köpte den och förhören med vittnena ger i vart fall stöd för deras uppgift att vännens överlåtelse inte skulle ske mot vederlag. Enligt tingsrättens bedömning saknar dock frågan om det var ett köp eller en gåva någon självständig bedömning.
Att fastigheten långa tider synes varit obebodd och under viss tid haft varor förvarade där kan framstå som märkligt, samtidigt är det klarlagt att mäklare under två år haft ett försäljningsuppdrag utan att någon lagt ett bud på fastigheten, trots ett 60 tal visningar.
De förekommer, enligt tingsrätten, ett antal besvärande omständigheter i målet, som kvinnans begränsade vetskap om finansieringen av hennes fastighet, finansiärernas begränsade legala förvärvsinkomster samt den relativt stora summa pengar från personer med en inte tydligt redogjord relation till kvinnan.
Vid den helhetsbedömning av omständigheterna i målet som ska göras är det emellertid tingsrättens bedömning att utredningen inte är så robust att åklagaren förmått visa att det är klart mer sannolikt att egendom härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Åklagarens talan skulle därför ogillas.
Hovrätten över Skåne och Blekinge gör, av de skäl som tingsrätten angett, samma bedömning som tingsrätten att det inte är bevisat att det är klart mera sannolikt att egendomen i fråga härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Tingsrättens domslut ska därför fastställas.