Hur bevisar man något som aldrig har hänt? I Innovationen tar Högsta domstolen sig an en av skadeståndsrättens mer svårfångade frågor: Vad skulle ha hänt om avtalsbrottet aldrig hade inträffat? Hur ska ett sådant hypotetiskt händelseförlopp egentligen fastställas – och vad går över huvud taget att bevisa? Vem bär bevisbördan och vilket beviskrav ska ställas när själva händelseförloppet aldrig ägt rum? Högsta domstolen för dessutom in en särskilt intressant utgångspunkt: avtalsparter får presumeras agera rationellt. Vad får den presumtionen för betydelse i praktiken? Och vad händer när det rationella valet faktiskt är att bryta mot avtalet? Jon Kihlman analyserar Innovationen och de principiella frågor som avgörandet väcker långt utanför det enskilda målet.