En man anmälde en kvinna som arbetade på en advokatbyrå till Advokatsamfundets disciplinnämnd, nämnden, på grund av ett avtal han ingått med byrån. Enligt avtalet skulle advokatbyrån bekosta mannens delkurser för att avlägga advokatexamen.

Ett villkor för att ersättning skulle utgå var dock att mannen skulle kvarbli som anställd på advokatbyrån i 24 månader efter avlagd examen.

När mannen slutade arbeta på byrån gjorde kvinnan ett bruttolöneavdrag om 14 500 kronor från hans slutlön. 7 500 kronor avsåg advokatbyråns kostnad för en delkurs och 7 000 kronor avsåg kostnad för examen. När han sade upp sig från advokatbyrån menade han att avtalet stred mot god advokatsed och han antog att inga pengar skulle dras av från bruttolönen.

Kvinnan menade att hon inte brutit mot god advokatsed. Byrån hade infört en ny policy då de uppfattade att anställda utnyttjade att deras advokatexamen bekostades av byrån. Nu krävde byrån att de anställda skulle kvarbli i 24 månader efter examen om de skulle bekosta denna. Dessa avtal var frivilliga för de anställda att ingå.

Tillämpningen av villkoret var enligt kvinnan varken konkurrensbegränsande eller oskäligt avtalsvillkor.

Nämnden konstaterar att det följer av god advokatsed att biträdande jurister inte får anställas på villkor som framstår som oskäliga. Av reglerna för advokatexamen framgår att en ledamot av Sveriges advokatsamfund ska bekosta utbildning och examination för en hos ledamoten anställd biträdande jurist före den tidigaste tidpunkt då den biträdande juristen blir behörig att söka in i samfundet.

Överenskommelsen mellan mannen och advokatbyrån strider mot de regler som uppställs för advokatexamen och har dessutom haft en inlåsningseffekt för den biträdande juristen.

Kvinnan tilldelas därför en erinran.